Abstract
Pandemihanteringen har i stor utsträckning utgått från genomsnittsmedborgaren, vilket reser frågan om grupper som av ekonomiska eller sociala skäl har mindre handlingsutrymme fått ett tillräckligt skydd. Järvafältet drabbades tidigt hårt av pandemin. Vår studie i Järvaområdet belyser hinder mot att följa myndigheternas råd och vilka andra sätt invånarna använde eller framhöll som viktiga för att begränsa smittan. Studien visade på en sekundär utsatthet kopplad till covid-19 i form av bland annat ekonomiska problem. Intervjupersonerna hade en beredskap och en förmåga att hantera situtionen. Diskussionen tar upp sekundära biverkningar av socioekonomisk utsatthet, samt lärdomar.
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Internationell licens.
Copyright (c) 2022 Solvig Ekblad, Pirjo Savlin, Maria Albin, Antonios Georgelis