Att forska om socialt kapital och hälsa hos unga människor

Abstract

Socialt kapital har potential att vara en resurs för samhället, genom att bidra med en rad nyttiga utfall ekonomiskt, socialt och ur hälsosynpunkt. Begreppet socialt kapital dök upp som en idé som kan hjälpa oss att formulera sambanden mellan hälsa och dess mångfald av orsaksfaktorer. I relation till ungas hälsa och välbefinnande kan hävdas att ju mer vi investerar i socialt kapital och relaterade konstruktioner tidigt i livet desto bättre. D.v.s. ju mer positiva erfarenheter de unga får uppleva i sina familjer, från sina vänner, i skolan och i närsamhället. Men våra möjligheter att konstruera robust och rigorös kunskap för att belysa hur olika delar av begreppet socialt kapital är relaterade kräver en systematisk ansats i forskningen. En rad frågor vad gäller teorier, definitioner och mätmetoder krävs redan i planeringen av sådan forskning om komplexiteten i begreppet skall kunna tydliggöras. Här presenteras en 8 punkts plan om nyckelfrågeställningar som framkommit vid genomgång av forskningen med syfte att lyfta nivån för att bättre kunna använda kunskapen till att förändra de ungas hälsa och välbefinnande.

Social capital has the potential to be a resource for societies, contributing to a range of beneficial economic, social and health outcomes. The concept of social capital has emerged as an idea which can help us further articulate the relationship between health and its broader determinants. In the context of young people’s health and wellbeing, the more we invest in social capital as a health asset early on in life, the more young people can experience its positive effects within their families, from their friends, at school and in their local neighborhoods and communities. However, our ability to construct a robust and rigorous evidence base that helps to link and explain the sub domains of social capital to understand how it might be built require a more consistent and systematic approach to research. A range of issues concerning, theory, definition and measurement need to be considered during the planning of such research if the challenges of the concept’s complexity are to be overcome. This paper rehearses 8 of the key issues that have arisen out of past social capital research in order to advance thinking about how it might be best utilized for promoting young people’s health and wellbeing.

A complete English language version of this paper is found at pp. 441-457, see here