Har vi råd att inte arbeta förebyggande? Hälsoekonomiska analyser som prioriteringsunderlag

Abstract

Förebyggande insatser är ibland mer kostnadseffektiva än behandlande och rehabiliterande insatser. Men, om insatserna ska tillmätas vikt måste kostnadseffektiviteten bedömas med hjälp av hälsoekonomiska utvärderingar: RHS-Modellen (Hälsokalkylator) skattar de samhällsekonomiska vinsterna vid en positiv utveckling av levnadsvanorna i befolkningen och kan ge en uppfattning om hälsoekonomiska effekter av förebyggande arbetet för olika beslutsnivåer. Hälsoekonomiska analyser av livsstilsinterventioner i primärvården visar låga kostnader per vunnet kvalitetsjusterade levnadsår. Dessa kan därför rekommenderas som kostnadseffektiva behandlingsmetoder på vårdcentraler. Rökavvänjning är alltid kostnadseffektivt; de medför besparingar eller låga kostnader per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår.  Om samhället vill använda sina resurser på ett effektivt sätt är det viktigt att få kunskap om kostnadseffektiviteten i förebyggande insatser så att den kan användas i prioriteringsbeslut.

Interventions aimed at disease prevention are sometimes more cost effective than treatment or rehabilitation but the cost effectiveness needs to be assessed by health economic evaluations:  The RHS-model (Hälsokalkylator) estimates the economic benefits to society when there is a positive change of people’s lifestyles at a population level and gives estimates on effects for different levels of policy and decision making. Health economic analyses of lifestyle interventions in primary care are demonstrate that these have low costs per quality adjusted year gained and are therefore recommended as cost-effective treatments.  Smoking cessation is always cost effective reducing costs or saving life at low costs. If society wishes to use its resources effectively it is important to gain knowledge of the cost effectiveness of health promoting interventions so it can be used for making priorities.