Utbildningens betydelse för hälsa

Abstract

Utbildningens effekter på hälsa är sammansatta. Det finns goda belägg för ett orsakssamband mellan utbildning och hälsa på individnivå, bland annat från en kvasiexperimentell studie av förlängningen av den allmänna skolgången i Sverige från 8 till 9 år och lägre risker att död i förtid. Det är troligt att orsakssambandet mellan utbildning och hälsa för individer även gäller idag då den allmänna skolgången i praktiken utökats till 12 år - särskilt som alternativet; etablering på arbetsmarknaden, i princip inte är en möjlighet för 16- eller 17-åringar sedan förlusten av arbetstillfällen under 1990-talskrisen. De samlade effekterna av längre utbildning för folkhälsan är svårare att slå fast, eftersom en del av de positiva effekterna för individer exempelvis kan bero på individens plats i den sociala hierarkin eller på hälsobeteenden som hänger ihop med att markera grupptillhörighet gentemot andra. Det som framför allt talar för att längre utbildning för alla ändå kan innebära positiva hälsoeffekter också i genomsnitt är att utbildning förbättrar förmågor, särskilt intelligensen. Utbildning har också potential att utveckla andra kompetenser så som förmåga till självkontroll och ansvarstagande. Men färdigheter av denna typ främjas troligen även av arbete. Dagens paradoxala kombination, där mycket få kan välja att avstå gymnasieskolan på grund av bristen på arbeten och gymnasieskolan trots det kvalificerar en lägre andel i varje årskull än tidigare är förstås allvarlig i sig, men har troligen också negativa folkhälsoeffekter.