Sociala investeringsfonder – ett nytt sätt att styra kommunalt förändringsarbete?

Abstract

Ett stort antal kommuner har på senare år infört sociala investeringsfonder. Dessa bör ses som instrument för att ge ökat utrymme för innovation och lärande baserat på kommunernas egen praktik. I denna artikel konstateras att statens finansiella styrning av kommunerna liksom kommunernas interna budgetstyrning gör det svårt att finansiera och pröva nya arbetssätt för preventiva åtgärder, t.ex. tidiga insatser för barn med psykiska problem, eftersom effekterna uppnås bortom budgetperioden och dessutom är osäkra. Sociala investeringsfonder är en mekanism för att ta fram, granska, välja och följa upp åtgärder som har investeringskaraktär och som innebär risk. Fondernas utformning, särskilt krav på återbetalning när åtgärder leder till minskade kostnader, har lett till ett ökat intresse för utvärderingar av åtgärders effekter och samhällsekonomisk lönsamhet.

Several Swedish municipalities have recently set up ”Social Investment Funds”. These can be seen as instruments for enhancing innovation and learning based on the municipalities own practice. Both the national financial control of the local government sector and the internal budgeting processes make it difficult to fund novel preventive measures with long-term and perhaps uncertain effects, such as early interventions for children with mental disorders. The “Social Investment Funds” provide routines for generating, scrutinizing, selecting, and evaluating innovative measures with investment features that involve risk. The design of the funds, in particular pay-backs when measures result in avoided costs, has spurred an enhanced interest in evaluations of impact and societal cost-benefit outcomes.