Abstract
På senare tid har inom populärpsykologi, psykoterapi och akademisk forskning ett för oss västerlänningar mindre använt begrepp vunnit mark: självmedkänsla (self-compassion). Självmedkänsla har definierats som ett fenomen med tre centrala aspekter: förmåga att uppleva och vara närvarade i den egna upplevelsen av smärta och lidande, en önskan att lindra, stödja och hjälpa sig själv, samt en upplevelse att vara delaktig i den mänskliga gemenskapen, där vi alla erfar smärta, motgång och lidande. Självmedkänsla skiljer sig från det väl studerade fenomenet självkänsla på flera avgörande punkter, och nyare forskning har visat på ett konsekvent starkare samband mellan självmedkänsla och psykisk hälsa än mellan självkänsla och psykisk hälsa. I en individorienterad tid som betonar betydelsen av kraft, hälsa och framgång kan uppmärksammandet av självmedkänsla ses som en hälsosam motrörelse.Författare som medverkar i Socialmedicinsk tidskrift accepterar att deras verk publiceras under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported. Denna licens tillåter att en tredje person delar ut författarens arbete (kopierar, distribuerar och sänder verket) och skapar bearbetningar av det under förutsättning att: författaren/na och/eller licensgivaren anges på ett korrekt sätt, verket inte används i kommersiellt syfte samt om verket återanvänds eller distribueras måste information tydligt anges om upphovsrättsvillkoren som gäller för verket.
Författare behåller upphovsrätt för deras arbete men garanterar samtidigt publiceringsrättigheter för första publicering och all publicering via Internet till Socialmedicinsk tidskrift. Vidare kräver Socialmedicinsk tidskrift att författaren överför samtliga upphovsrättigheter för kommersiell användning av verket till utgivaren (Socialmedicinsk tidskrift). Inkomster från kommersiell försäljning används för att kunna fortsätta att publicera smt både i tryckt format och online utan publiceringsavgifter.