Triviala tings moraliska makt. En studie av hur 1900-talets sinnessjukhus formades av praktisk administrering och socialt vardagsliv

Abstract

Det finns en etablerad uppfattning att 1900-talets hjälp till människor med allvarlig psykisk ohälsa bestod av medicinsk psykiatrisk vård på institutioner. Den offentliga bilden av institutionerna visade upp rutiner för utredning av de intagna, diagnosticering av dem och placering av dem på olika avdelningar som alla beskrevs utgå från vetenskaplig systematisk praxis. Den här studien visar en annan sida av verksamheterna på institutionerna för människor med psykisk ohälsa. Den visar att psykiatrin kom i andra och ibland tredje hand, och att det istället var praktisk administrering och delar i det sociala vardagslivet i det samtida Sverige, som formade verksamheterna på de låsta och stora institutionerna. Kan det också vara så att det praktiska arrangemanget och administrationen av verksamheten inte blir ett resultat av mentalsjukhusets utformning; utan istället är det det praktiska och administrativa som på ett omvänt sätt formar mentalsjukhuset? Denna artikel bygger på tanken att vardagliga, praktiska och vid första anblick intetsägande saker, på ett mycket påtagligt sätt, bidrar till utvecklingen av mentalsjukhuset som socialt fenomen.  

PDF
Creative Commons License

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Internationell licens.

Copyright (c) 2022 Rikard Eriksson, Pål Ellingsen