Abstract
Yrket hälso- och sjukvårdskurator växte fram ur urbaniseringen vid förra sekelskiftet, men vilken betydelse urbaniseringen haft för kuratorsyrket har inte utforskats. I denna artikel undersöker vi hur kuratorns organisatoriska förutsättningar och professionella handlingsutrymme präglas av den urbana miljön. Tematisk analys genomfördes av individuella intervjuer och fokusgruppintervjuer med asylkuratorer och habiliteringskuratorer i Region Stockholm. Fyra teman framträdde: 1) Socialt arbete med urbaniseringsprocesser, 2) Globaliseringen och storstaden, 3) Effektivisering och handlingsutrymme samt 4) Storstadens många samverkansytor. En central slutsats är att den urbana miljön både kan innebära ett kraftigt begränsat handlingsutrymme, men också ge förutsättningar till ökat handlingsutrymme. Detta tycks bero på om styrning och utformning av uppdrag och arbetsuppgifter är framförhandlade utifrån patienters behov och utifrån kuratorsprofessionens egna villkor eller inte.
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Internationell licens.
Copyright (c) 2022 Veronica, Lill