Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige under perioden 1985–2014?

Abstract

Sammanfattning

Denna artikel redovisar huvudresultaten från Folkhälsomyndighetens undersökning av faktorer som skulle kunna förklara den ökade förekomsten av psykosomatiska symtom bland barn och unga i Sverige. Rapporten bygger på analyser av svenska data från studien Skolbarns hälsovanor (1985/86−2013/14), trenddata från olika källor och vetenskaplig litteratur.

Sammanfattningsvis tycks brister i skolans funktion, indikerat av de sjunkande skolprestationerna och den utbredda skolstressen, tillsammans med förändringar på arbetsmarknaden troligen ha bidragit till utvecklingen av psykosomatiska symtom bland unga. Däremot tycks inte faktorer inom familjen eller ekonomisk utsatthet i absoluta termer hos barnfamiljer, ha påverkat utvecklingen av psykosomatiska symtom bland barn och unga.

På grund av ämnenas komplexitet och begränsat vetenskapligt underlag är det osäkert i vilken utsträckning faktorer som ökad individualisering, ökad öppenhet kring psykisk ohälsa, lägre krav på barnen, medikalisering av barndomen och digital medieanvändning har påverkat utvecklingen.

Abstract

This article presents the main findings from the Swedish Public Health Agency's study of factors that could explain the increase of psychosomatic symptoms among children and young people in Sweden. The report is based on analyses of Swedish data from the international study Health Behaviour in School-aged Children, HBSC (1985/86−2013/14), trend data from various sources and scientific literature.

In summary, deteriorated school functioning indicated by declining school performance and widespread school stress, together with the changes in the labour market, have probably contributed to the development of psychosomatic symptoms among young people. Factors within the family do not appear to have influenced the development of psychosomatic symptoms among children and adolescents, neither financial vulnerability in absolute terms among families.

Due to the complexity of the subjects and limited scientific evidence, it is uncertain to what extent factors such as increased individualization, increased openness about mental ill health, lower demands on children, medicalisation of childhood and digital media use have affected the development.

Key words:

Psychosomatic symptoms, psychosomatic problems, mental ill health, children, adolescents, Sweden, school, labour market