Trender av få sjukfrånvarodagar: Betydelser av stödjande arbetsförhållanden, ledarstrategier och organisering av social och organisatorisk arbetsmiljö
PDF

Nyckelord

sjuknärvaro
sjukskrivning
balanserad arbetsnärvaro
långtidsfriskhet
friskfaktorer
psykosociala arbetsförhållanden

Abstract

Låg sjukfrånvaro mäts ofta på olika sätt och framförallt när nationell statistik eller statistik från arbetsgivarens personalregister används. Därmed har resultaten varierat och få sjukdagar kan indikera både goda arbetsförhållanden och krav på sjuknärvaro. Syftet var att undersöka utvecklingen av låg sjukfrånvaron bland sjuk- och undersköterskor och utforska om enhetsvis utveckling samvarierade med stödjande arbetsförhållanden, ledarstrategier och organisering av social och organisatorisk arbetsmiljö. Mått på få sjukfrånvarodagar undersöktes med data från arbetsgivarens personalregister. Förklaringar till trender undersöktes på enhetsnivå genom chefsenkät under de två första åren. Resultaten visade att majoriteten av anställda på enheter (93 %) inte hade en sjukdag under ett år och att 2 % var sjukskrivna 1-7 dagar. Samvariationerna var svaga men visade betydelser av stödjande ledning, strukturerande ledarstrategi och god samverkan mellan chef och medarbetare för mer balanserad närvaro. Stödjande ledning, närvarande ledarstrategi och stödjande organisatoriska strukturer visade samband med enhetsvis hög förekomst av ingen sjukdag alls.

PDF

Författare som medverkar i Socialmedicinsk tidskrift accepterar att deras verk publiceras under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported. Denna licens tillåter att en tredje person delar ut författarens arbete (kopierar, distribuerar och sänder verket) och skapar bearbetningar av det under förutsättning att: författaren/na och/eller licensgivaren anges på ett korrekt sätt, verket inte används i kommersiellt syfte samt om verket återanvänds eller distribueras måste information tydligt anges om upphovsrättsvillkoren som gäller för verket.

Författare behåller upphovsrätt för deras arbete men garanterar samtidigt publiceringsrättigheter för första publicering och all publicering via Internet till Socialmedicinsk tidskrift. Vidare kräver Socialmedicinsk tidskrift att författaren överför samtliga upphovsrättigheter för kommersiell användning av verket till utgivaren (Socialmedicinsk tidskrift). Inkomster från kommersiell försäljning används för att kunna fortsätta att publicera smt både i tryckt format och online utan publiceringsavgifter.