Samtal om tobak och kvalificerad rökavvänjning – sjukdomsförebyggande arbete i klinisk praxis

Abstract

Sammanfattning

Rökavvänjning och antitobakslagar kan genera betydande hälsoeffekter och reducera socioekonomiska klyftor till mycket låg kostnad. Pågående rökvanor är en betydande riskfaktor och påverkar prognos och behandling till exempel vid rheumatoid arthrit, hjärt- och luftvägssjukdom och inför elektiv kirurgi.  Fråga därför om tobak i patientmöten; dokumentera även tidigare rökning, ex-rökning och ”aldrig-rökning”. Ställ tobaksfrågan tidigt och med timing, ”Har du någonsin använt tobak?” fungerar ofta bra. Generös rådgivningstid, strukturerad samtalsmetodik (till exempel Motiverande Samtal), empatiskt förhållningssätt är framgångsfaktorer. Kvalificerat rökavvänjningsstöd, gärna kombinerat med farmaka, förbättrar möjligheten att bli och förbli rökfri. Första linjens farmaka är nikotinläkemedel, vareniklin och bupropion. Hälso- och sjukvårdspersonal har stort förtroende och unika möjligheter att ta upp frågan om tobak i patientmöten och i samhällsdebatt.

Abstract

Smoking-cessation support and anti-tobacco-legislation have the potential to generate substantial health improvements, and reduce socioeconomic differences. It is exceedingly cost-effective. Current smoking is an important risk-indicator, influencing prognosis and treatment e.g. in patients with rheumatoid arthritis, heart disease, air-way diseases, and before elective surgery.  Raising the question timely, empathy and professional support are crucial factors. It is essential to ask and document tobacco habits of all patients, including ex-smokers and never users. Behavioral counseling and pharmacotherapy, given in combination, significantly increase long-term abstinence rates. First-line pharmacotherapy to support quit attempts are nicotine replacement therapy, bupropion and varenicline. Health-care professionals are trusted and have unique possibilities to raise the tobacco issue in meetings with patients and in the society debate.