Abstract
Genetisk rådgivning (vägledning) etablerades inom svensk sjukvård under 1960- och 1970-talet. Samtidigt stärktes föreställningen om individens självbestämmande i reproduktiva frågor, en uppfattning som hade börjat formuleras redan under 1950-talet. I artikeln diskuteras hur den genetiska rådgivningen som tidigare baserats på empiriska riskberäkningar under 1960- och 1970-talet fick en delvis annan inriktning genom utvecklingen av ny kunskap och nya teknologier, särskilt möjligheten att göra fostervattenprov (amniocentes) och kromosomanalyser. Den prenatala diagnostiken medförde en ökad efterfrågan på genetisk rådgivning samtidigt som alltfler valsituationer för individen uppkom. Även om den individuella autonomin ständigt framhölls som ett ideal påverkades självbestämmandet av såväl läkarnas förhållningssätt som samhällets normer och värderingar om genetisk sjukdom och funktionsnedsättning, och ytterst vad som utgör ett gott liv.
Författare som medverkar i Socialmedicinsk tidskrift accepterar att deras verk publiceras under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported. Denna licens tillåter att en tredje person delar ut författarens arbete (kopierar, distribuerar och sänder verket) och skapar bearbetningar av det under förutsättning att: författaren/na och/eller licensgivaren anges på ett korrekt sätt, verket inte används i kommersiellt syfte samt om verket återanvänds eller distribueras måste information tydligt anges om upphovsrättsvillkoren som gäller för verket.
Författare behåller upphovsrätt för deras arbete men garanterar samtidigt publiceringsrättigheter för första publicering och all publicering via Internet till Socialmedicinsk tidskrift. Vidare kräver Socialmedicinsk tidskrift att författaren överför samtliga upphovsrättigheter för kommersiell användning av verket till utgivaren (Socialmedicinsk tidskrift). Inkomster från kommersiell försäljning används för att kunna fortsätta att publicera smt både i tryckt format och online utan publiceringsavgifter.