Vad hände sedan? En alumnstudie bland studenter som genomgått kandidatutbildning i folkhälsovetenskap

Robert Larsson, Cecilia Ljungblad

Sammanfattning


Studiens syfte var att kartlägga vilken typ av arbete folkhälsostudenterna går vidare till efter avslutad utbildning och i vilken utsträckning utbildningen motsvarar kraven i folkhälsorelaterat arbete. En postenkät skickades till 195 personer som skrivit examensarbete (svarsfrekvens 84 %). Resultatet visar att 74 procent av respondenterna förvärvsarbetar och av dessa bedöms två tredjedelar ha ett folkhälsorelaterat arbete. Respondenterna fick bedöma i vilken utsträckning det nuvarande arbetet innefattar olika färdigheter samt i vilken utsträckning utbildningen har givit dessa färdigheter. Av studien framkommer att kraven på självständighet och samarbete är höga i arbetslivet och att utbildningen inte fullt ut förmår att tillgodose dessa krav. Studien visar också att några av utbildningens främsta styrkor är att den ger färdigheter i rapportskrivande, kritiskt tänkande samt att kunna förespråka ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Den främsta svagheten som framkommer är att utbildningen har otillräcklig arbetslivsanknytning. Studiens resultat kan ge vägledning i det fortsatta kvalitetsarbetet med folkhälsoutbildningen.

The aim of the study was to explore what kind of work public health graduates get and to what extent the education respond to the demands in public health related work. A questionnaire was sent to 195 former students (response rate 84 %). The results show that 74 percent of the respondents are employed and that two thirds of them work in the field of public health. The former students were asked to evaluate to what extent both their current work and the education include the training of certain skills. The study shows that in working life there are high demands of independence and cooperation and that the education not completely fulfils these demands. Some of the strengths of the education are the training of skills in academic writing, critical thinking and the ability to advocate a public health perspective. The major weakness of the education seems to be insufficient connection to working life. The results of the study can be useful in continued improvements of the education.


Fulltext:

PDF


© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!