Hälsa bland män i glesbygdskommuner

Abstract

Männen i svenska glesbygdskommuner har kortare medellivslängd, högre dödlighet i skador, hjärt-kärlsjukdom, diabetes samt i självmord än män i andra kommuntyper. Syftet med artikeln är att diskutera relationen mellan manligheter och hälsa. Ohälsan bland män i glesbygdskommuner handlar om de hälsovådliga beteenden som viss maskulinitet alstrar i såväl land som stad, som dåliga matvanor, dryckesvanor, att utsätta sig för faror, o.s.v. En hypotes är att detta kan bero på att det finns förhållandevis många arenor i glesbygder där män möter bara män och där denna typ av maskulinitet kan reproduceras och stärkas men inte ifrågasättas. Ohälsan kan även handla om reaktion på ett mer existentiellt plan där identitet och ideal ifrågasätts när samhället förändras. Män i glesbygdskommuner har en förhållandevis låg formell utbildningsnivå vilket beror på näringsstrukturens karaktär. Slutsatsen är att det finns specifika förhållanden i glesbygdskommuner som direkt och indirekt påverkar mäns hälsa i kombination med social tillhörighet. Men båda förklaringarna har sin grund i strukturella och kulturella förhållanden.
Men in Swedish sparsely populated municipalities have higher mortality rate compared to men living in other types of municipalities. The aim of the article is to discuss the relationship between masculinities and health. Some types of masculinity generate unhealthy behaviour in urban as well as in rural areas. A hypothesis is that in sparsely populated municipalities there can be proportionally many arenas where men meet men and where this type of masculinity can be reproduced and strengthened without being questioned. This combined with identities and ideals that are questioned when society change, in combination with socio-economic structure, influence health of men. Key words: Health, masculinities, sparsely populated municipalities