Riskfaktorers bidrag till DALYs, - En jämförelse av sjukdomsbördan utifrån WHO-data och nya svenska data

Abstract

Sjukdomsbördan i Sverige för år 2002 bygger på den senaste versionen av Världshälsoorganisationens (WHO) skattning av den globala sjukdomsbördan. Sverige har ett stort antal hälsorelaterade databaser och det finns goda möjligheter att uppdatera och förfina skattningarna av sjukdomsbördan i Sverige, både avseende diagnoser och riskfaktorer. Syftet med denna studie var att uppdatera riskfaktorer utifrån WHOdata genom att tillföra nya svenska data. Därigenom kunde vi dels förfina skattningarna av deras bidrag till sjukdomsbördan i Sverige, dels göra en jämförelse av sjukdomsbördan när WHO-data respektive nya svenska data använts. Som ett första steg har vi uppdaterat prevalensen av följande riskfaktorer: högt BMI (body mass index), fysisk inaktivitet, lågt intag av frukt och grönsaker samt påverkan av alkohol och tobak. Vi diskuterar även vikten av att inkludera samhällsstrukturella och socioekonomiska riskfaktorer för att få en mer komplett beräkning av sjukdomsbördan för Sverige. För att identifiera representativa data för Sverige avseende prevalens av exponering för ovan nämnda riskfaktorer har vi gått igenom dataregister, epidemiologiska studier och samtalat med experter. Nya svenska data har sedan lagts i WHO-toolkit, ett programpaket i Excel-format utformat av WHO, och nya sjukdomsbördeberäkningar har därefter gjorts. Sammanfattningsvis var prevalensen av exponering för riskfaktorerna högt BMI, fysisk inaktivitet samt tobak och alkohol lägre utifrån nya svenska data i jämförelse med WHOdata. Detta resulterade i sin tur i en lägre sjukdomsbörda orsakad av dessa riskfaktorer. För intag av frukt och grönsaker, däremot, visade nya data från Sverige ett lägre intat i jämförelse med WHO-data, vilket i sin tur resulterade i högre sjukdomsbörda. Resultaten för högt BMI, fysisk inaktivitet samt tobak och alkohol visade inte några avgörande skillnader i sjukdomsbördan efter uppdateringen, medan skillnaden avseende frukt och grönsaker var betydande. En ytterligare faktor som skulle kunna påverka synen på riskfaktorers bidrag till sjukdomsbördan är att väga in andra exponeringar, exempelvis arbetslöshet och socioekonomiska faktorer, än de som nu finns i WHOtoolkit.
The Burden of disease in Sweden in 2002 is based on the latest version of the World Health Organization (WHO) Global Burden of Disease Estimates. Sweden has a large number of health-related databases and there is plenty of scope for updating and refining the burden of disease estimates in Sweden, both as regards diagnoses and risk factors. The object of this study was to update risk factors based on WHO data by adding new Swedish data. In this way, we were able to both refine the estimates of the contribution made by these risk factors to the burden of disease in Sweden, and make a comparison of the disease burden using WHO data and new Swedish data respectively. As a first step, we have updated the prevalence of the following risk factors: high body mass index (BMI), physical inactivity, low intake of fruit and vegetables and the effect of alcohol and tobacco. We also discuss the importance of including structural and socio-economic risk factors to obtain a more complete estimate of the burden of disease in Sweden. To identity representative data for Sweden as regards the exposure prevalence for the above-mentioned risk factors, we have used national data bases and surveys as well as relevant epidemiological studies and also discussed the issue with experts. New Swedish data has then been fed into the WHO toolkit, a program package in Excel format designed by WHO, resulting in new disease burden estimates. To summarise, the exposure prevalence for the risk factors of high BMI, physical inactivity and tobacco and alcohol was lower based on the new Swedish data in comparison with the WHO data. In turn, this resulted in a lower burden of disease caused by these risk factors. As regard intake of fruit and vegetables, however, the new data from Sweden indicates a lower prevalence in comparison with the WHO data, which in turn resulted in a higher burden of disease. The results for high BMI, physical inactivity and tobacco and alcohol showed no decisive differences in the burden of disease after the update, while the difference as regards fruit and vegetables was significant. An additional factor that could affect the view of the contribution made by the risk factors to the burden of disease is to consider other exposures, such as unemployment and socio-economic factors, than those found in the WHO toolkit.