Granskning av vetenskaplig artikel för Socialmedicinsk tidskrift
1. Passar artikeln i SMT?
2. Är ämnet och innehållet intressant för SMTs läsare?
3. Är språk och uttformning av artikeln tillfredställande? Klart och tydligt skriven, rubrikesättning relevant, terminologin förklarad? Kan även icke-experter har glädje av artikeln?
4. Är titlen relevant?
5. Finns det originalitet och nyheter i information, analys eller tillämpning?
6. Finns det i artikeln särskild inriktning mot socialmedicin, epidemiologi eller hälso- och sjukvårdsforskning?
7. Innehåller arbetet både fakta och värderingar – och är dessa tydligt separerade?
8. Baseras artikeln på egna data?
9. Ges hänvisning till andras arbete inom fältet och är referenserna adekvata, tillräckliga men inte onödiga?
10. Hur många ord? – 2000 till 3000 är lagom.
11. Finns det en sammanfattande slutsats som mynnar ut i bedömningar, rekommendationer eller förslag till fortsatt forskning som kan ge underlag för debatt?
12. Vilka förändringar vill du föreslå?
13. Kan artikeln accepteras i sin nuvarande form? Kan den accepteras efter revision? Bör den inte accepteras?
Granskningsprocessen
Originalartiklar som skickas in till Socialmedicinsk tidskrift undergår en dubbelblind granskning för att försäkra att det som publiceras i smt är av god kvalitet och passar in med tidskriftens ämnesområde.
När författare skickar in ett manus erbjuds de att föreslå två eller tre granskare som är experter inom området och det ämne manuset berör. Författare bör inte föreslå någon person som har publicerat arbeten tillsammans med huvudförfattare eller medförfattare under de senaste fem åren. Vidare bör författare inte föreslå någon som arbetar på samma institution eller organisation som huvudförfattare eller medförfattare. Författare bör uppge fullständigt namn och e-postadress till föreslagna granskare samt eventuella andra upplysningar av relevans. Redaktören förbehåller sig sedan att fritt välja mellan föreslagna granskare eller andra tänkbara granskare inom området.
Inkomna manus skickas ut elektroniskt för granskning av en oberoende granskare och all korrespondens sköts via e-post. Även om granskningsprocessen påskyndas något av användningen av elektronisk kommunikation så tillämpas en granskningsstandard av hög kvalitet för de manus som skickas in till tidskriften.
Socialmedicinsk tidskrift använder sig av en dubbelblind granskningsprocess där både författare och granskare är dolda för varandra. Granskare meddelas om författares identitet först efter att ett manus har godkänts eller blivit refuserat, medan granskarens identitet förblir okänd om inte granskaren själv väljer att kontakta författaren och avslöja sin identitet vid ett senare tillfälle.
Granskare ombeds att göra en bedömning kring ett antal frågor som berör manusets vetenskaplighet och formella aspekter samt utifrån originalitet och aktualitet. All relevant information från granskningen skickas sedan vidare till författaren/na. Granskare har sex möjliga alternativ för varje artikel:
1. Manuset accepteras (d.v.s. inget behov för vidare revidering)
2. Manuset accepteras efter revidering ( d.v.s. manus accepteras under förutsättning att författaren gör föreslagna revideringar)
3. Manuset bör revideras och skickas in på nytt (d.v.s. manuset bör revideras efter föreslagna förändringar och skickas in på nytt för en ny granskning och bedömning)
4. Manuset bör skickas till annan tidskrift (d.v.s. manuset passar bättre hos en annan tidskrift)
5. Manuset refuseras (d.v.s. manuset uppnår inte den standard som tidskriften kräver)
6. Se kommentarer (används om granskaren inte kan välja från någon av ovanstående alternativ)
Vidare kan manus komma att refuseras direkt av chefredaktören eller redaktionen om det bedöms ligga utanför tidskriftens ämnesområde, vara av låg vetenskaplig kvalitet eller inte uppfylla författarriktlinjerna.
Vid granskning bedömer granskare manusets innehåll och dess format. Det kan innebära att granskare föreslår revideringar kring såväl presentation och argumentation kring data samt avsaknad av data som revideringar av språklig karaktär. För att underlätta för en snabb publicering har författare fyra månader på sig att revidera av manuset. Om ett reviderat manus skickas in efter fyra månader betraktas det som ett nytt manus.
CHECKLISTA SOM STÖD FÖR GRANSKNING AV VETENSKAPLIGA ARTIKLAR
A. TEORI
1. Är syfte, problemställningar och/eller hypoteser klart och precist formulerade och avgränsade?
2. Är teorianknytningen och kopplingen till tidigare forskning explicit och tillfredsställande? Hur självständigt behandlas teorierna? Ger författaren uttryck för ett eget självständigt förhållningssätt i förhållande till teoribildning och tidigare forskning? Är litteraturgenomgången relevant och aktuell?
3. Vilka begrepp och distinktioner är centrala ? Är de entydigt definierade och konsekvent och genomgående använda i samma betydelse och med samma terminologi avhandlingen igenom?
B. METOD
4. Är forskningsmetoderna adekvata och väl motiverade i förhållande till syftet och forskningsfrågorna? Är valet av metodisk ansats väl beskrivet på ett substantiellt sätt (inte bara genom en etikett som ”kvalitativ”, ”hermeneutisk” eller liknande?
5. Är forskningskontexten tillräckligt utförligt beskriven?
6. Är forskningsprocessens olika steg redovisade och diskuterade?
7. Är relationen mellan forskare och ”beforskade” beaktad och problematiserad? Har informanter och andra berörda informerats på ett tillfredsställande sätt? Har samtycke inhämtats i förekommande fall? Hur behandlas andra forskningsetiska aspekter?
8. I vilken utsträckning behandlar forskaren frågor rörande reflexivitet, dvs hur forskaren reflekterar över forskningsprocessen och över hur egna erfarenheter och känslor kan påverka arbetet med tolkningar och analys?
C. EMPIRI, ANALYS OCH RESULTAT
9. Är kriterier för urval tydligt formulerade och systematiskt tillämpade? Är tillvägagångssätt vid datainsamling och analys noggrant redovisade?
10. Är kategorier för analysen klart definierade och teoretiskt motiverade? Är analysen uttömmande och lätt att följa? Används materialet optimalt i förhållande till syfte och frågeställningar?
11. Är resultaten grundligt och systematiskt presenterade? Redogör forskaren utförligt för ev statistiska analyser? Finns uppgifter om signifikansprövning?
12. Framgår det vilka som är studiens huvudresultat? Hur väl relateras resultaten till studiens problem och syfte?
13. Hur behandlas frågor kring studiens reliabilitet och validitet? Är kopplingen mellan data och resultat åskådliggjord på ett tillräckligt tydligt och övertygande sätt?
D. SLUTSATSER OCH DISKUSSION
14. Är syftet uppfyllt?
15. Genererar studien resultat som ger självständiga och ”egna” belägg för artikelns slutsatser? Hur förhåller sig resultaten i förhållande till tidigare forskning?
16. Hur väl underbyggda är slutsatserna?
17. Hur behandlas frågan om studiens generaliserbarhet?
18. Hur problematiseras tolkningar och resultat? Diskuteras tänkbara alternativa tolkningar och ev ”bias”? Inkluderar slutdiskussionen frågor kring metodvalens begränsningar? Intar författaren en självkritisk hållning?
19. I vilken utsträckning bidrar studien till ny kunskap?
E. SPRÅK OCH FORMALIA
20. Är språket adekvat för genren? Är texten väl strukturerad och argumentationen lätt att följa? Är texten väl genomarbetad och språkligt korrekt? Utmärks studien av noggrannhet när det gäller citat, figurer och diagram, litteraturlistor?
21. Vilken styrka och vilken svaghet anser du att studien har?
22. Är sammanfattningen tydligt formulerad? Framgår syfte, frågeställningar, försökspersoner eller annat material, metod och de viktigaste resultaten?
23. Har Du efter detaljgranskningen samma åsikter om studiens styrka och svaghet som innan?