Abstract
Hivepidemin är ett ofta använt exempel på hur enskilda patienter och större patientgrupper varit starka aktörer i relation till exempelvis myndigheter, läkemedelsindustri, makthavare och media. Samtidigt finns det betydande skillnader mellan hur olika patientkollektiv formerats och agerat. I artikeln urskiljs fyra kategorier av patientkollektiv utifrån 1980- och det tidiga 1990-talets svenska hivepidemi som exempel: ”aktivisterna”, ”de tysta”, ”de marginaliserade” och ”de osynliga”. I artikeln understryks hur viktigt det är att erkänna patienter som kollektiva aktörer samt att undersöka hur olika patientgrupper kan påverka hur en epidemi förstås och hanteras.
Författare som medverkar i Socialmedicinsk tidskrift accepterar att deras verk publiceras under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported. Denna licens tillåter att en tredje person delar ut författarens arbete (kopierar, distribuerar och sänder verket) och skapar bearbetningar av det under förutsättning att: författaren/na och/eller licensgivaren anges på ett korrekt sätt, verket inte används i kommersiellt syfte samt om verket återanvänds eller distribueras måste information tydligt anges om upphovsrättsvillkoren som gäller för verket.
Författare behåller upphovsrätt för deras arbete men garanterar samtidigt publiceringsrättigheter för första publicering och all publicering via Internet till Socialmedicinsk tidskrift. Vidare kräver Socialmedicinsk tidskrift att författaren överför samtliga upphovsrättigheter för kommersiell användning av verket till utgivaren (Socialmedicinsk tidskrift). Inkomster från kommersiell försäljning används för att kunna fortsätta att publicera smt både i tryckt format och online utan publiceringsavgifter.