Abstract
I artikeln sammanfattas resultaten från avhandlingen ”Sickness Benefits and Measures promoting Return to Work – Perspectives of Different Actors”, som lades fram vid Institutionen för Hälsa och Samhälle vid Linköpings Universitet, LiU, i juni 2005. Det övergripande syftet var att få kunskap om praxis bland professionella aktörer angående hantering av sjukskrivningsärenden. Studier av praxis eller handlingsmönster i professionell praktik är viktiga för att få ökad empirisk kunskap och teoretisk kunskap inom området samt att få underlag för intervention. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling som innehåller fem delstudier och är av tvärvetenskaplig karaktär med främst socialmedicinsk och beteendevetenskaplig teori och metod. Delsyften var att kartlägga den publicerade forskningen om läkares och handläggares sjukskrivningspraxis (delstudie I och II), att undersöka kvalitet i läkarintyg (delstudie III), att få kunskap om erfarenheter hos handläggare som arbetar i interorganisatorisk samverkan mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen (delstudie IV), samt att identifiera och analysera sjukskrivnas erfarenheter av positiva möten med personal från hälso- och sjukvården och försäkringskassan (delstudie IV). Diskussionen i föreliggande artikel avgränsas till resultaten från de två kunskapsöversikterna, delstudie I och II.Decisions concerning entitlement to sickness benefits have a substantial impact on the lives of individuals and on society. In most countries, such decisions are made by professionals working in public organisations, and there is much debate about the work performed by those experts, hence more knowledge is needed on this subject. The overall aim of the research underlying this thesis was to study, from different perspectives, the practices of actors involved in making decisions regarding the right to both sickness benefits and measures aimed at promoting return to work (RTW). Five separate studies were performed using different investigative designs, data, and data analyses. The overall conclusion that can be drawn from the current results is that there is insufficient knowledge concerning the sickness certification practices of physicians and the practices of social insurance officers regarding granting of sickness benefits. The theoretical framework of research in this area need to be developed to provide better understanding of the mentioned practices and the interactions between the different professionals and between professionals and clients, from the perspectives of both gender and ethnicity. Key words: Sickness absence, sickness benefit, practices, clients, patients, sickness certification, sick leave, return to work, inter-organisational cooperation, gender, work capacity.
Författare som medverkar i Socialmedicinsk tidskrift accepterar att deras verk publiceras under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported. Denna licens tillåter att en tredje person delar ut författarens arbete (kopierar, distribuerar och sänder verket) och skapar bearbetningar av det under förutsättning att: författaren/na och/eller licensgivaren anges på ett korrekt sätt, verket inte används i kommersiellt syfte samt om verket återanvänds eller distribueras måste information tydligt anges om upphovsrättsvillkoren som gäller för verket.
Författare behåller upphovsrätt för deras arbete men garanterar samtidigt publiceringsrättigheter för första publicering och all publicering via Internet till Socialmedicinsk tidskrift. Vidare kräver Socialmedicinsk tidskrift att författaren överför samtliga upphovsrättigheter för kommersiell användning av verket till utgivaren (Socialmedicinsk tidskrift). Inkomster från kommersiell försäljning används för att kunna fortsätta att publicera smt både i tryckt format och online utan publiceringsavgifter.