Från minoritetsstress till selektion - om olika perspektiv på sjukfrånvarons ojämlika fördelning mellan kvinnor och män
PDF (Svenska)

Keywords

genus
könsskillnader i sjukfrånvaro

Abstract

SAMMANFATTNING

En jämlik hälsa är ett folkhälsopolitiskt mål i Sverige men sjukfrånvaron är i hög grad ojämlik med en högre andel kvinnor än män bland de sjukskrivna. Denna könsskillnad har existerat sedan mitten av 1980-talet då kvinnor i Sverige på allvar tog steget ut i den betalda arbetsmarknaden i huvudsak i den offentliga sektorn. Den könsuppdelade arbetsmarknaden var ett faktum. Epidemiologisk forskning från 1990-talet undersökte med utgångspunkt i Rosabeth Moss Kanters teori samband mellan att vara i minoritet inom ett yrke och sjukfrånvaro. Flera studier fann ett sådant samband. Senare forskning kunde emellertid inte upprepa fynden. Det verkade inte som om minoritetssituationen var en risksituation. I en analys av norska registerdata fann man snarare att det fanns en hälsoselektion av kvinnor med låg sjukfrånvaro till yrken som var extremt mansdominerade. Senare forskning har bytt fokus från minoritetssituationen till att snarare identifiera genusbaserad selektion till olika yrken som orsaken till könsskillnader i sjukfrånvaro. Kvinnor väljer oftare än män yrken som utmärks av att ha arbetsmiljörisker som ökar risken för psykiska och stressrelaterade tillstånd. Minska könssegregeringen på arbetsmarknaden skulle kunna bidra till minskade könsskillnader. Än viktigare vore att ändra både den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken för att undvika att kvinnor och män som arbetar i dessa områden drabbas av arbetsrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro.

Equal health is targeted as an important goal of the public health policy in Sweden, but sick leave is largely unequal with a higher proportion of women than men among the sick-listed. This difference has existed since the mid-1980s when women in Sweden took the step into the paid labor market, mainly in the public sector. The gender-segregated labor market was a fact. Epidemiological research from the 1990s investigated, based on Rosabeth Moss Kanter's theory, the association between being a minority in a profession and sickness absence. Several studies found such an association. However, later research could not repeat the findings. It did not seem as if the minority situation was a risk situation. Rather, an analysis of Norwegian registry data found a healthy selection of women with low sick leave to occupations that were extremely male-dominated. Recent research has shifted the focus from the minority situation to identifying gender-based selection for different occupations as the cause of gender differences in sick leave. Women more often than men choose occupations characterized by a work environment that increases the risk of mental and stress-related conditions. Reducing gender segregation in the labor market could contribute to reduced gender inequality. Even more important would be to change both the organizational and psychosocial work environment in women-dominated professions in order to avoid that women and men working in these areas suffer from work-related ill-health and sick leave.
PDF (Svenska)

Författare som medverkar i Socialmedicinsk tidskrift accepterar att deras verk publiceras under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported. Denna licens tillåter att en tredje person delar ut författarens arbete (kopierar, distribuerar och sänder verket) och skapar bearbetningar av det under förutsättning att: författaren/na och/eller licensgivaren anges på ett korrekt sätt, verket inte används i kommersiellt syfte samt om verket återanvänds eller distribueras måste information tydligt anges om upphovsrättsvillkoren som gäller för verket.

Författare behåller upphovsrätt för deras arbete men garanterar samtidigt publiceringsrättigheter för första publicering och all publicering via Internet till Socialmedicinsk tidskrift. Vidare kräver Socialmedicinsk tidskrift att författaren överför samtliga upphovsrättigheter för kommersiell användning av verket till utgivaren (Socialmedicinsk tidskrift). Inkomster från kommersiell försäljning används för att kunna fortsätta att publicera smt både i tryckt format och online utan publiceringsavgifter.