När kroppen slöt sig och blev fast: varför åderlåtning, miasmateori och klimatmedicin övergavs vid 1800-talets mitt
PDF

Nyckelord

åderlåtning
miasmateori
klimatmedicin
hälsa
kropp
medicinhistoria
medicinsk humaniora

Abstract

Medicinens blick på kroppen är ett tacksamt studieobjekt för medicinsk humaniora. Inte bara färgas denna blick av de senaste medicinska upptäckterna, utan också det omgivande samhällets kultur sätter sin prägel. Så kom till exempel ångmaskinen vid industrirevolutionens början forma vårt sätt att se människans inre psyke som en ständigt pysande ångpanna och i den digitala tidsåldern har hjärnan kommit att liknas vid en datormaskin. Denna växelverkan mellan medicinsk kunskap och den omgivande kulturen är en central ingång för att förstå kroppen som medicinskt objekt. En av de forskare som tidigt utvecklade detta perspektiv var antropologen Emily Martin, som i ett antal böcker har undersökt hur radikalt olika ett antal kroppsmetaforer har varit under 1900-talet. Så klart har dessa metaforer påverkar kunskapen om kroppen, alltså vilken blick läkaren och det övriga samhället har haft på kroppen. I idéhistorikern Annelie Drakmans avhandling är det just kroppen som medicinskt objekt som är utgångspunkten för att undersöka en av medicinhistoriens gåtor, nämligen varför åderlåtning, miasmateori och klimatmedicin övergavs under 1800-talets mitt. 

PDF

Författare som medverkar i Socialmedicinsk tidskrift accepterar att deras verk publiceras under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported. Denna licens tillåter att en tredje person delar ut författarens arbete (kopierar, distribuerar och sänder verket) och skapar bearbetningar av det under förutsättning att: författaren/na och/eller licensgivaren anges på ett korrekt sätt, verket inte används i kommersiellt syfte samt om verket återanvänds eller distribueras måste information tydligt anges om upphovsrättsvillkoren som gäller för verket.

Författare behåller upphovsrätt för deras arbete men garanterar samtidigt publiceringsrättigheter för första publicering och all publicering via Internet till Socialmedicinsk tidskrift. Vidare kräver Socialmedicinsk tidskrift att författaren överför samtliga upphovsrättigheter för kommersiell användning av verket till utgivaren (Socialmedicinsk tidskrift). Inkomster från kommersiell försäljning används för att kunna fortsätta att publicera smt både i tryckt format och online utan publiceringsavgifter.