Conditions of ‘Sustainability’: The Case of Climate Change Adaptation in Sweden

Abstract

Klimatförändringarna skapar betydande risker för enskilda, samhällen och de ekosystem som våra samhällen är beroende av. Klimatforskare och politiker framhåller att människans klimatavtryck måste minska till en hållbar nivå och att samhället behöver anpassas till konsekvenserna av pågående och kommande klimatförändringar. I internationella rankningar och forskning framställs Sverige ofta som ett av de länder som har kommit längst i detta arbete. Den svenska regeringen har också uttryckt att Sveriges klimatarbete ska vara världsledande. Men trots att Sverige beskrivs som ett föregångsland har både rankingsystem och forskning betonat att även Sverige behöver göra betydligt mer för att uppnå en hållbar klimatomställning. En mer betydande transformation fordras således.

Med fokus på de diskursiva villkor som skapas genom styrningen av svensk klimatanpassning beskriver den här studien hur dessa villkor begränsar klimatanpassningen och hur mer transformativa villkor skulle kunna främjas. Analysen grundar sig på en maktkritisk policyanalys som på engelska benämns ”what’s the problem represented to be?” (WPR). Det empiriska materialet för svensk klimatanpassning består av policydokument samt av intervjutranskriptioner från intervjuer med kommunala och regionala experter som arbetar med att främja och implementera klimatanpassning. Policy- och planeringsforskning om klimatanpassning utgör också en del av det empiriska materialet. Den senare empirin har använts för att begreppsliggöra en större bredd av diskursiva villkor än de som produceras i den svenska kontexten. Analysen av tidigare forskning har därmed bidragit till den maktkritiska analysen av svensk klimatanpassning samt till förslagen om hur mer transformativa villkor skulle kunna främjas i den svenska kontexten. I slutsatserna diskuteras de begränsningar som nuvarande diskursiva villkor skapar, följt av en diskussion om hur mer transformativa villkor skulle kunna främjas. Denna diskussion kopplar an till ett bredare resonemang om hur ”hållbarhet” konstrueras genom diverse praktiker och hur förståelsen för ”hållbarhet” som begrepp och praktik skulle kunna transformeras.