Varför behövs ett genusperspektiv inom folkhälsoområdet?

Abstract

Ett genusperspektiv behövs inom folkhälsoområdet av flera skäl: 1. Kunskap om hälsokonsekvenserna av genusrelaterade livsvillkor är en förutsättning för att utveckla en folkhälsopolitik och ett folkhälsoarbete som kan förbättra både kvinnors och mäns hälsa. 2. Tidigare osynliggjorda frågor om bland annat genusrelaterad makt lyfts fram, såsom mäns våld mot kvinnor. 3. Risken för att överdriva skillnader mellan kvinnor och män minskar, genom att olikheter inom gruppen kvinnor och inom gruppen män analyseras i förhållande till andra maktdimensioner såsom socioekonomisk status, etnisk bakgrund och sexualitet. Ett samhälle där kvinnor inte lider av mer ohälsa än män och där män inte drabbas oftare av förtidig död än kvinnor är ett samhälle värt att sträva efter. Genusforskningen inom folkhälsoområdet är förmodligen nödvändig för att kunna åstadkomma denna samhällsförändring.
A gender perspective is needed in public health for several reasons: 1.The knowledge about the health consequences of gendered life-circumstances is a prerequisite for developing a public health policy which can improve the health status of both men and women. 2. Earlier unrecognised gendered questions are made visible, for example men’s violence against women. 3. The risk of exaggerating differences between men and women diminishes, when differences (in relation to socioeconomic status, ethnicity, sexual orientation etc) within men and within women are analysed. It is important to strive for a society in which women do not suffer from more illnesses than men and where premature death among men is combated. A gender perspective in public health is probably necessary in order to achieve such a societal change. Key words: gender, public health, policy, National Institute of Public Health, health promotion, life circumstances, gender-based violence, essentialism, intersectionality