Ekologisk mat och psykisk hälsa: Unga vuxnas existentiella relation till mat som strategi för välbefinnande

Abstract

Med utgångspunkt i eko-psykologin och ett livsvärldsfenomologiskt perspektiv beskrivs unga vuxnas val av ekologisk mat som en naturbaserad form av självterapeutisk intervention för att förbättra psykisk hälsa. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur unga vuxna aktivt använder relationen mellan kropp och mat i vardagen som del av en strategi för att uppnå välbefinnande och bättre hantera existentiella problem och ängslan inför framtiden. Med ett strategiskt urval av 30 unga vuxna i åldrarna 18-35 år gjordes semi-strukturerade intervjuer kring deras intresse för ekologisk mat. Analysen utgick från den deskriptiva fenomenologiska psykologiska forskningsmetoden och kompletterades med en fenomenologisk narrativ metod.  I delstudie I undersöktes fenomenet ”unga vuxnas relation till ekologisk mat” på en generell nivå som visade hur relationen till ekologisk mat är ett mångdimensionellt fenomen med fyra konstituenter: 1) Den levda kroppen som utgångspunkt för utforskandet av livet, 2) Ett berättat själv genom emotionella-relationella matminnen, 3) En medveten livsstrategi för välbefinnande och vitalitet, och 4) En personlig uppsättning värderingar i förhållande till etiska normer. Delstudie II undersökte variationen av uttrycksformer i konstituenterna ett och tre, och beskriver hur de unga vuxna använder mat som självterapeutisk intervention via sin kropp och sina sinnen i relation till maten som verktyg genom att: 1) Lyssna på kroppen, 2) Moderera kroppstillstånd och känslor, 3) Finna kroppslig vitalitet och resiliens, 4) Skapa ett utrymme för stillhet och meditation och 5) Medverka i en kreativ process. Delstudie III beskriver hur relationen till mat utvecklas genom att matminnen knyts till olika personer, händelser och sammanhang, med tre livsberättelser som illustrerar hur denna relation kan utvecklas under perioden som ung vuxen: 1) Positiva emotionella matminnen kan vara förknippade med att använda mat som ett känslomässigt ankare. 2) Negativa emotionella matminnen kan vara förknippade med: a) en upptagenhet av mat, som innebär att individen byter ut eller kompenserar mellanmänskliga relationer, b) ett undvikande av mat, som handlar om minnen förknippade med en kontrollerad och undflyende relation till mat. Undersökningen visar också hur relationen till mat under ung vuxenperioden kan innebära en ”andra chans” att utveckla bra matvanor, men också hur deras starka fokus på att äta hälsosamt kan vara förenad med en personlig problematik.

Nyckelord: anknytning, hälsopromotion, livsvärlden, medveten närvaro, miljöpsykologi, positiv psykologi, psykoterapi, natur, resiliens, vändpunkter