Abstract
Denna artikel sätter in Malmökommissionen i ett idéhistoriskt och hälsopolitiskt perspektiv. Betydelsen av Brundtlandkommissionens tredelade modell för en hållbar utveckling för att förstå hälsans ojämlikhet i ett större perspektiv diskuteras. Vidare kommenteras Malmökommissionens ambition att sätta frågan om den socialt ojämlikt fördelade hälsan i Malmö och de bakomliggande sociala bestämningsfaktorerna på den politiska dagordningen. Detta ligger väl i linje med det tänkande som Rudolf Virchow formulerade redan 1848 och som förts vidare i WHOs slogan om ”hälsa i alla politikområden”, vars yttersta konsekvenser kan tolkas som en revolution av vår världsbild där mänsklighetens hälsa och välbefinnande sätts i centrum. Begreppet sociala investeringar diskuteras i detta sammanhang, liksom hur systemteori ger en djupare tolkning av fenomenet social hållbarhet genom att det sociala kontraktet kan betraktas som en potentiell tipping point. Detta öppnar också upp nya möjligheter för att förstå vilken roll det sociala kapitalet spelar för social hållbarhet och hälsans jämlikhet. Slutligen diskuteras hur Malmökommissionens två övergripande rekommendationer kan knyta ihop allt detta och hur de 74 åtgärdsförslagen är konkreta och samtida exempel på Virchows mer än 150 år gamla uppmaning.Författare som medverkar i Socialmedicinsk tidskrift accepterar att deras verk publiceras under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported. Denna licens tillåter att en tredje person delar ut författarens arbete (kopierar, distribuerar och sänder verket) och skapar bearbetningar av det under förutsättning att: författaren/na och/eller licensgivaren anges på ett korrekt sätt, verket inte används i kommersiellt syfte samt om verket återanvänds eller distribueras måste information tydligt anges om upphovsrättsvillkoren som gäller för verket.
Författare behåller upphovsrätt för deras arbete men garanterar samtidigt publiceringsrättigheter för första publicering och all publicering via Internet till Socialmedicinsk tidskrift. Vidare kräver Socialmedicinsk tidskrift att författaren överför samtliga upphovsrättigheter för kommersiell användning av verket till utgivaren (Socialmedicinsk tidskrift). Inkomster från kommersiell försäljning används för att kunna fortsätta att publicera smt både i tryckt format och online utan publiceringsavgifter.