Abstract
Hjärt-kärlsjukdomar (Holmberg, M, Holmberg, S coh Herlitz 1999) är den främsta orsaken till död i västvärlden. I Europa orsakas 40 % av alla dödsfall av hjärt-kärlsjukdomar. En hjärt- kärlsjukdom kan leda till livshotande rytmrubbningar (arytmier) som i sin tur kan leda till plötslig hjärtdöd. Implanterad hjärtdefibrillator (implantable cardioverter defibrillator, ICD) (Socialstyrelsen 2004) har utvecklats för att behandla livshotande arytmier. Att leva med en ICD (Luderitz et al. 1994) kan upplevas på olika sätt. En del individer lever ett normalt liv, ICD besvärar dem inte och de ser den som en livräddare. Andra förändras i sin personlighet efter implantationen (Charmaz 1987, Sauve 1995) och ICD utgör ett hinder för ett normalt liv. En individs livskvalité (Eckert och Jones 2002) påverkas inte bara av sjukdomen utan också av anpassningen till en förändrad livssituation som ett resultat av ICD. Studiernas syfte var att beskriva otrygghet/osäkerhet och livskvalité hos individer som har levt med ICD i minst fem år. Trettiofem ICD-bärare från sydvästra Sverige studerades under en 5-årsperiod med avseende på otrygghet/osäkerhet och livskvalité. Resultaten visar att otryggheten/osäkerheten var som högst ett år efter implantationen. Den totala livskvaliten och livskvaliten inom det socioekonomiska livsområdet var lägst ett år efter implantationen för att därefter åter öka fram till år fem efter implantationen. Livskvaliten inom familjelivet skattades högst från början, i förhållande till de andra livsområdena, men minskade sedan åter. Den skattades efter fem år fortfarande högt. Slutsatsen av studien är att ICD-bärare efter 5 år hade en rimligt god livskvalité med undantag från det första året. De kände sig tryggare/mindre osäkra med tiden och upplevde ICD som en livräddare (Flemme 2004).Treatment with implantable cardioverter defibrillator (ICD) increases survival in patients suffering from ventricular tachyarrhythmias. The physiologic effects of having an ICD implanted are well-known but there is still limited knowledge about uncertainty and quality of life (QoL), especially in a long-term perspective. Therefore, the aim of this study was to describe uncertainty and QoL in ICD recipients over a 5-year period. The Mishel Uncertainty in Illness Scale-Community version (MUIS-C) and Quality of Life Index-Cardiac version (QLI-C) was used for 35 recipients, living with an ICD for at least five years. The data was collected on three occasions: before implantation (baseline), at year 1 and at year 5 after implantation. QoL in the socioeconomic and psychological/spiritual domains decreased from baseline to year 1 followed by an increase at year 5. The family domain had the highest QoL score at baseline, but this decreased from baseline to year 5. Most of the ICD recipients reported 1-10 shocks. Ten recipients reported no shock at all during the follow-up. Finally, the perception of uncertainty showed a consistent decline at year 5. Initially, the ICD recipients showed a high level of uncertainty, which persisted during the first year, after which an improvement could be observed. The QoL is reasonable good 5 years after implantation, once the ICD recipient has passed the first year. The ICD recipient then feels more certain and perceives the ICD as a lifesaver. Keywords: implantable cardioverter defibrillator, long-term, quality of life, uncertainity, ventricular tachyarrythmias
Författare som medverkar i Socialmedicinsk tidskrift accepterar att deras verk publiceras under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported. Denna licens tillåter att en tredje person delar ut författarens arbete (kopierar, distribuerar och sänder verket) och skapar bearbetningar av det under förutsättning att: författaren/na och/eller licensgivaren anges på ett korrekt sätt, verket inte används i kommersiellt syfte samt om verket återanvänds eller distribueras måste information tydligt anges om upphovsrättsvillkoren som gäller för verket.
Författare behåller upphovsrätt för deras arbete men garanterar samtidigt publiceringsrättigheter för första publicering och all publicering via Internet till Socialmedicinsk tidskrift. Vidare kräver Socialmedicinsk tidskrift att författaren överför samtliga upphovsrättigheter för kommersiell användning av verket till utgivaren (Socialmedicinsk tidskrift). Inkomster från kommersiell försäljning används för att kunna fortsätta att publicera smt både i tryckt format och online utan publiceringsavgifter.