Med arbetsförmåga, utan anställningsbarhet

Abstract

Arbetslösa sjukskrivna som deltar i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan återgår sällan till arbete som följd av enbart samverkan. En stor andel bland deltagarna som återgår gör det med stöd av lönebidrag. Det bristfälliga resultatet av samverkan tydliggör att socialförsäkringssystemets bedömning av arbetsförmåga inte överensstämmer med arbetsmarknadens bedömning av anställningsbarhet. Anställningsbarhet kan dock ofta skapas med yttre medel, såsom lönebidrag. I artikeln problematiseras resultat av arbetslivsinriktad rehabilitering, i de fall där arbetsförmåga skapas utan att anställningsbarhet uppstår. Det bör rimligen finnas arbeten att rehabilitera till, om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska kunna bli framgångsrik.

In Sweden the social insurance agency and the employment agency are co-operating in purpose to get more unemployed ill back to work. In my research I have observed the agencies administrators’ work, and have noticed that most unemployed ill in the collaboration project do not go back to work. In fact most of them need subsidy from the state to get employed. Thus, employers only hire unemployed with limited work ability if their wages are subsidised. In this article I distinguish between “to have work ability” and “to be employable”. The more people that are unemployed, the more difficult for unemployed with limited work ability to go back to work. Hence, it is not enough for the unemployed ill to be motivated to go back to work. Neither does a successful co-operation between the employment agency and the social insurance agency get the unemployed ill back to work. Sweden also needs employers that are willing to take on the unemployed with limited work ability.