Abstract
Under det senaste decenniet har idéburna offentliga partnerskap (IOP) – ett ramverk för samverkan mellan kommuner och idéburna organisationer – blivit ett allt vanligare sätt att tillhandahålla välfärdsinsatser. Ett område där samverkansformen användes tidigt var i arbetet med så kallade utsatta EU/EES-medborgare. Här har IOP inneburit en tredje väg mellan en generös respektive restriktiv tolkning av målgruppens rättigheter. Syftet med denna artikel är att genom djupintervjuer med representanter för idéburna organisationer belysa ett fält av problematiker som uppstår genom lokala IOP. Artikeln bygger på fallbeskrivningar av IOP i tre kommuner – Göteborg, Lund och Malmö. Utifrån dessa argumenterar vi för att ramverket medför en påtaglig volatilitet som påverkar den idéburna partens handlingsutrymme: IOP-formen etablerar en oförmedlad konjunkturkänslighet för socialt arbete som är direkt beroende av lokala maktförhållanden och händelseutvecklingar.

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Internationell licens.
Copyright (c) 2024 Erik Hansson, Maria Persdotter