Abstract
Syftet med artikeln har varit att via en närläsning av Paul Tillichs bok Modet att vara till och Viktor Frankls bok Livets måste ha en mening belysa likheter och olikheter i synen på existentiell ångest som ett predikament i individens sökande efter mening. I artikeln diskuteras hur ångest kanaliseras via ödet och döden, skuld och förtappelse och tomhet och meningslöshet. Som en röd tråd löper Frankls tragiska treklöver; lidande, skuld och död genom dessa ångestimpulser. Ur en samtida kontext väcker Tillich och Frankls tankar frågor om hur vi kan närma oss ungas psykiska ohälsa.
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Internationell licens.
Copyright (c) 2023 Håkan Nilsson