Kan man forska om pappor och föräldraskapsstöd utan genusteori?

Abstract

Syftet med denna artikel är att bidra till en ökad dialog mellan socialmedicinsk och genusvetenskaplig forskning om föräldraskapsstöd. Artikeln bygger på en textanalys av hur pappor framställs i tre svenska avhandlingar om pappors upplevelser av föräldraskapsstöd. Analysen identifierar fyra beskrivningar av pappor: 1) som exkluderade, 2) som behövande, 3) som ambivalent ansvariga aktörer i de möten som äger rum med föräldraskapsstödjande professioner, 4) som en del av ett ”vi”. Beskrivningarna av pappor analyseras i relation till på vilka sätt avhandlingarna använder sig av genusteoretiska perspektiv och begrepp. Artikeln rekommenderar en fördjupad dialog mellan socialmedicinska och genusvetenskapsliga perspektiv, vilket i förlängningen kan bidra till ett jämställt och jämställdhetsfrämjande föräldraskapsstöd.

The aim of this article is to contribute to the dialogue between socio-medical and gender theoretical approaches to parenting support. The article draws on a text analysis of how fathers are described in three Swedish PhD dissertations on fathers’ experiences of parenting support. The analysis identifies four portrayals of fathers: 1) as excluded; 2) as in need; 3) as ambivalent agents in meetings with parenting professionals; 4) as part of a ‘we’. These portrayals of fathers are analyzed in relation to how gender theoretical perspectives and concepts are applied in the dissertations. The article suggests a deepened dialogue between socio-medical and gender theoretical perspectives, which in turn may contribute to a gender equal and gender equality supportive parenting support.