Är mätning av lycka på aggregerad nivå möjligt och meningsfullt?

Ingvar Karlberg

Sammanfattning


I juli varje år rapporteras i media om ”VM i lycka”: vilket land har den lyckligaste befolkningen? Danmark leder nästan alltid med Sverige och Norge strax efter. Men vad är det som mäts och kan man verkligen beräkna ”medellycka” (och spridning) i ett land och dessutom jämföra med andra länder? Vad står dessa mätningar för och hur kan lyckoläget vara högre i länder, som uppenbarligen har sämre hälsoläge och ekonomi än andra? I denna rapport analyseras metoderna för lyckomätningar på aggregerad nivå och jämförs med mätningar av hälsoläget t.ex. i form av DALYs. Slutsatsen är att lyckoforskningen har mycket att lära från metoderna inom folkhälsoområdet.
From University of Wisconsin comes each year in July the ranking of World Happiness, telling us which country has the happiest population. Denmark is usually on top with Sweden and Norway trailing shortly after. But what is actually measured, and is it possible to calculate the mean happiness of a population? How can happiness be greater in a country with worse public health measures and lower national income than in another? This report looks critically at the methods and analyses used for the ranking of countries according to happiness. The conclusion is that this scientific branch has something to learn from public health.

Fulltext:

PDF


© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!