Abstract
En kohort bestående av 1688 barn inskrivna vid 20 barnavårdscentraler(BVC) i södra Sverige undersöktes vid 3 månaders, 3 års och 5.5 års ålder. Femton procent, 245 barn, var födda här till minst en förälder som var utrikesfödd. Information om socioekonomisk stress i familjen, depression hos modern och beteendedata om barnen vid 3 år och 5.5 år insamlades. Riskfaktorer ifråga om socioekonomiska förhållanden och grad av ackulturation enligt ett index konstruerat för studien samt skyddsfaktorer för stress analyserades. Invandrarbarnen hade 2-3 gånger så hög frekvens beteendeproblem som majoritetsgruppens barn. Familjer där båda föräldrarna var utrikesfödda, som kommit från det forna Jugoslavien eller utomeuropeiska länder, varit högst fem år i Sverige då barnen föddes och inte talade svenska i hemmet, hade den största socioekonomiska belastningen. Den gruppens barn hade högst frekvens beteendeproblem. Känsla av sammanhang (KASAM) var en generell
skyddsfaktor, då det gällde barnens beteendestörningar. Studien genomfördes med stöd av Landstinget Blekinge och Landstinget Kristianstads län och dess folkhälsoavdelning. Rådet för hälso- och sjukvårdsforskning i Lund (HSF) samt Stiftelsen Söderström- Königska sjukhemmet
Författare som medverkar i Socialmedicinsk tidskrift accepterar att deras verk publiceras under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported. Denna licens tillåter att en tredje person delar ut författarens arbete (kopierar, distribuerar och sänder verket) och skapar bearbetningar av det under förutsättning att: författaren/na och/eller licensgivaren anges på ett korrekt sätt, verket inte används i kommersiellt syfte samt om verket återanvänds eller distribueras måste information tydligt anges om upphovsrättsvillkoren som gäller för verket.
Författare behåller upphovsrätt för deras arbete men garanterar samtidigt publiceringsrättigheter för första publicering och all publicering via Internet till Socialmedicinsk tidskrift. Vidare kräver Socialmedicinsk tidskrift att författaren överför samtliga upphovsrättigheter för kommersiell användning av verket till utgivaren (Socialmedicinsk tidskrift). Inkomster från kommersiell försäljning används för att kunna fortsätta att publicera smt både i tryckt format och online utan publiceringsavgifter.