Sjukhusclowner - i kommunikation med sjuka barn

Abstract

Intentionen med föreliggande artikel är att fokusera på clownkommunikation och ge en inblick i en pågående forskningsstudie om några svenska sjukhusclowner. Syftet är att få en djupare förståelse för sjukhusclownernas medverkan i vården och vilken betydelse detta har för de sjuka barnens välbefinnande. Den kvalitativa forskningsdesignen har inneburit en intervjustudie med tretton sjukhusclowner, tio kvinnor och tre män. Resultatet visar specifika mönster i clownkommunikationen, med en tydlig synkronisering av rörelsemönster och ett balanserat tempo i den icke-verbala kommunikationen. Lyhördhet och samarbete betonas. Det psykologiska värdet med denna typ av clownkommunikation kan beskrivas från ett barnperspektiv i sin livsbefrämjande funktion; från ett clownperspektiv i sin empatiska funktion; samt från ett vårdperspektiv i sin underlättande och hoppingivande funktion.
The aim of the present study was to gain a deeper understanding of the work of hospital clowns - in their communication with child patients. The methodological approach entailed an interview study with thirteen hospital clowns, working at different hospitals in Sweden. The results showed specific patterns in the communication involving synchronicity of movement patterns and not forcing the speed of non-verbal communication. Interpretation of the value of this kind of communication revealed a deeper psychological meaning, namely the positive attitudes toward life in the child patients, the empathic attitudes of the hospital clowns and the hopeful and facilitating attitudes of the staff. Keywords: Hospital clowns, children, non-verbal communication, synchronicity, psychological meaning