Folkhälsoarbetets mål II: Det distributiva målet

Bengt Brülde

Sammanfattning


Vi har redan sett (i de två första artiklarna) att en rimlig teori om folkhälsoarbetets yttersta mål måste kunna besvara två frågor, nämligen: (a) Exakt vad bör folkhälsoarbetet (ytterst) försöka förbättra för de relevanta individerna? Vilka individvariabler är mest relevanta i detta sammanhang? (b) Vilket är folkhälsoarbetets distributiva mål, dvs. vilket slags fördelning av de relevanta individvariablerna (t.ex. hälsa) bör detta arbete eftersträva? Den första frågan behandlades i den förra artikeln, där jag föreslog att det är viktade HALE som räknas. Ju högre den genomsnittliga HALE-nivån är i en befolkning, desto bättre (i ett folkhälsoperspektiv). I denna artikel är det distributiva frågan som behandlas.
In the first two articles, we have seen that a plausible theory of the ultimate goals of public health has to answer two questions, namely: (a) How exactly should public health try to benefit the relevant individuals? What individual variables are most relevant in this context? (b) What are the distributive goals of public health, i.e. what distribution of the relevant individual variables is most desirable in a public health context? The last article dealt with (a), and I argued that weighted HALE’s is the most relevant individual variable. This article deals with (b), and I argue that the priority view and egalitarianism are the two most interesting views. Key words: Public health, inequity, inequality, egalitarianism, the priority view

Fulltext:

PDF


© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!