Psykisk ohälsa, folkhälsa och medikalisering: har det egentligen någon betydelse vilket hälsobegrepp som används?

Andreas Vilhelmsson

Sammanfattning


Psykisk ohälsa framställs alltmer som ett globalt folkhälsoproblem och WHO har i olika rapporter uppskattat att depression snart kommer att utgöra den största andelen av världens totala sjukdomsbörda. Kritiker hävdar dock att de undersökningar som ligger till grund för dessa hälsouppskattningar uppvisar klara brister i sin datainsamling. Till följd av detta, hävdar dessa kritiker, kan en uppgång av psykisk ohälsa tolkas som en effekt av de mätmetoder som har använts och i termer av medikalisering, snarare än en ”äkta” ökning av psykisk ohälsa. Syftet med denna artikel är att undersöka och belysa frågan om vad som menas med psykisk hälsa och psykisk ohälsa och vad det innebär att psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem. I grund och botten finns två olika förståelser av folkhälsobegreppets innebörd och dessa divergerande uppfattningar kan leda till helt olika folkhälsoåtgärder och implicit även  öka risken för medikalisering. Artikelns konklution är därför att vi behöver tydligare och bättre utarbetade sätt att tänka kring den ökande uppmärksamheten av psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Annars riskerar vi att förlora folkhälsoarbetets betydelse som övergripande socialt och politiskt instrument.


Nyckelord


Psykisk ohälsa, Depression, Folkhälsa, Medikalisering, WHO

Fulltext:

PDF


© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!