Abstract
De nordiska länderna intresserade sig tidigt för patientgrupperingssystemet DRG (Diagnosis Related Groups) som tagits i bruk i USA i början av 1980-talet där de användes som grund för ett fastprissystem för vårdtillfällen i slutenvården. Sjukvårdsinstituten i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige utbytte erfarenheter och planerade att göra jämförande studier av sjukhusproduktion och -kostnader, vilket skapade ett behov av samordning av de nationella DRG-systemen. En gemensam nordisk lösning kom dock inte till stånd förrän Nordiska WHO-centret för klassifikation av sjukdomar initierade och genomförde ett samnordiskt projekt på uppdrag av hälso- och sjukvårdsmyndigheterna i de fem länderna. Projektet skapade förutsättningar för valida komparativa studier av sjukhusens produktivitet och kostnadseffektivitet, medan verktyg för medicinskt inriktad produktionsstyrning är beroende av lokala initiativ och fortfarande väntar på genombrott.

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Internationell licens.
Copyright (c) 2022 Mats Brommels