Renodlingen inom sjukförsäkringen ur rättssäkerhetssynvinkel

Lotta Vahlne Westerhäll

Sammanfattning


1997 ändrades lagen om allmän försäkring. Utrymmet för att beakta andra faktorer än rent medicinska vid bedömning av sjukdom minskades. Denna s k renodling av sjukförsäkringen kom att gälla också arbetsoförmågebegreppet. Men arbetsoförmåga är inte ett statiskt eller objektivt påvisbart tillstånd utan en omständighet som måste bedömas i relation till ett visst arbete eller vissa arbetsuppgifter. Ett renodlat medicinskt arbetsoförmågebegrepp som innebär att en individ enbart skall bedömas i förhållande till hur sjukdomen generellt sätter ned förmågan att arbeta torde inte existera. Arbetsförmågan måste alltid relateras till en enskild individ och dennes individuella förutsättningar att klara av ett aktuellt arbete oberoende av om detta är hennes/hans vanliga arbete eller ett annat arbete på arbetsmarknaden. I arbetsoförmågebegreppets natur finns med nödvändighet också ett socialt sammanhang. Att bortse från detta skulle leda till situationer som framstår som oförklarliga och oförsvarliga i ett mänskligt och även i ett ekonomiskt perspektiv.


Nyckelord


Sjukförsäkring; rättssäkerhet

Fulltext:

PDF


© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!