Några olika frågor om folkhälsa

Bengt Brülde

Sammanfattning


Denna artikel (den första i en serie på tre) tar sin utgångspunkt i frågan om vad folkhälsa är, och hur den kan mätas. Denna fråga faller sönder i två delfrågor, nämligen (a) vilken eller vilka individvariabler (t.ex. livslängd, hälsa eller QALY) man bör utgå från, och (b) hur de relevanta individmåtten bör aggregeras. Svaren på dessa frågor är emellertid i hög grad värderingsberoende, och frågorna (a) och (b) kan knappast skiljas från de normativa frågorna (a’) vad man bör försöka förbättra för de relevanta individerna, och (b’) vilket slags fördelning av t.ex. hälsa som bör eftersträvas. Vi landar alltså i frågan om folkhälsoarbetets yttersta mål. Denna fråga är dock inte helt identisk med frågan om vad folkhälsa är, och hur den kan mätas. Den andra artikeln i serien behandlar fråga (a’), medan den tredje och sista artikeln fokuserar på (b’).
This article (the first of three) starts with the question of what population health is, and how it can be measured. This question can be divided into two, namely (a) on what individual variables (e.g. health, life expectancy, or QALY) should such a measure be based, and (b) how these individual measures should be aggregated. However, the answers to these questions are, to a large extent, dependent on values, and (a) and (b) can hardly be separated from the normative questions (a’) how one should try to benefit the relevant individuals, and (b’) what kind of distribution of e.g. health that is most desirable. That is, we end up in the question of the ultimate goals of public health. However, this question is not fully identical with the question of what population health is, or how it should be measured. Key words: Population health, public health

Fulltext:

PDF


© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!