Psykosocial hälsa hos andra generationens invandrarbarn under förskoleåren: risk- och friskfaktorer

Marianne Cederblad, Börje Höök

Sammanfattning


En kohort bestående av 1688 barn inskrivna vid 20 barnavårdscentraler
(BVC) i södra Sverige undersöktes vid 3 månaders, 3 års och 5.5 års ålder. Femton procent, 245 barn, var födda här till minst en förälder som var utrikesfödd. Information om socioekonomisk stress i familjen, depression hos modern och beteendedata om barnen vid 3 år och 5.5 år insamlades. Riskfaktorer ifråga om socioekonomiska förhållanden och grad av ackulturation enligt ett index konstruerat för studien samt skyddsfaktorer för stress analyserades. Invandrarbarnen hade 2-3 gånger så hög frekvens beteendeproblem som majoritetsgruppens barn. Familjer där båda föräldrarna var utrikesfödda, som kommit från det forna Jugoslavien eller utomeuropeiska länder, varit högst fem år i Sverige då barnen föddes och inte talade svenska i hemmet, hade den största socioekonomiska belastningen. Den gruppens barn hade högst frekvens beteendeproblem. Känsla av sammanhang (KASAM) var en generell
skyddsfaktor, då det gällde barnens beteendestörningar. Studien genomfördes med stöd av Landstinget Blekinge och Landstinget Kristianstads län och dess folkhälsoavdelning. Rådet för hälso- och sjukvårdsforskning i Lund (HSF) samt Stiftelsen Söderström- Königska sjukhemmet

Fulltext:

PDF


© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!