Temanummer 3, 2015

Studier av utsatta grupper är ett klassiskt fokus för socialmedicinsk forsk­ning. Viktigt i denna forskning har varit att även belysa vilka åtgärder som kan förbättra livsvillkoren för dessa grupper. En sådan utsatt grupp i dagens sam­hälle är de fattiga EU-medborgare som sitter och tigger eller på annat sätt försö­ker att försörja sig på gatorna. De har om­vandlat det offentliga rummet i de flesta länder i Europa. Vi har nya grupper tillfälligt hemlösa som sover i proviso­riska tält- eller ”kåkläger” eller under bar himmel på gator och torg. Historiskt är det ganska få decennier som vi i de rika europeiska välfärdsdemokratierna inte har haft tiggare. Samtidigt är situationen med de utsatta EU-medborgarna ny i flera avseenden. I dag handlar det om en globaliserad och rörlig fattigdom som har sitt upphov i en helt annan samhälls­kontext där mottagarländerna har svårt att påverka de bakomliggande mekanis­merna som skapar social exkludering. Lösningarna blir alltså inte lokaliserbara på samma sätt som tidigare när tigge­riet knöts till enskilda nationalstater. De långsiktiga lösningarna måste ske i hemländerna. Men vare sig EU eller mottagarländerna kan friskriva sig från ansvar om vi vill se Europa som en öp­pen och inte exkluderande kontinent. Utvecklingen under senare år har väckt stor uppmärk­samhet och ställer en rad frågor. Vad är det som gör att utsatta EU-medborgare tar sig till Sverige och sitter och tigger utanför ICA och COOP? Varifrån kom­mer de? Hur ser tillvaron ut för dem? Vem ger stöd när de uppenbart far illa? Hur kan man på sikt förändra tillvaron till det bättre för dessa människor? Mot den bakgrunden är syftet med detta temanummer fler­faldigt. För det första vill vi ge en bak­grund till problemet och belysa orsa­kerna till varför fattiga människor från de fattigaste EU-länderna söker sig till de rikare länderna i Europa i hopp om att finna utkomstmöjligheter och ett bättre liv. Hur ser deras levnadsförhållanden ut här i landet och hur lever de sina liv i hemländerna? Lika viktigt är för det andra att ge ex­empel på åtgärder för att skapa bättre tillvaro för dessa nya grupper i vårt samhälle både i ett kortsiktigt och mer långsiktigt perspektiv. Vad görs och kan göras på individ-, organisations-, kom­munal- och nationell och på EU-nivå? Hur kan man arbeta förebyggande? För det tredje vill vi närma oss frågan från olika perspektiv och låta både experter som har god kän­nedom om problematiken, forskare från olika vetenskapliga discipliner samt organisationsföreträdare, som i sin dagliga verksamhet arbetar med frågan, komma till tals. Vi har samlat artiklarna under fyra block; 1/Utsatta EU-medborgare i ett samhälleligt perspektiv, 2/Hemlöshet och tiggeriforskning i Sverige, 3/Utsatta EU-medborgares levnadsförhållanden och stödformer i Sverige, 4/Förebyg­gande verksamhet på olika samhällsni­våer.
© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!