Redaktionella policies

Ämne och fokus

Socialmedicinsk tidskrift (SMT) är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso- och sjukvård. Syftet med att ge ut Socialmedicinsk tidskrift har förändrats något under åren även om huvudfokus varit det samma, att erbjuda ett forum för att lyfta fram vetenskapliga resultat inom och diskussioner kring sociala, hälso- och sjukvårdsinriktade och folkhälsoinriktade frågor.

Varje år publiceras sex nummer av SMT. Tidskriften ges ut på svenska, även om några av artiklarna i de olika temanumren har varit skrivna på andra språk som danska, norska och engelska. Läsekretsen består av en blandning av allmänhet, privata och offentliga organisationer och institutioner, studenter samt ämnesexperter både i Sverige och i övriga norden.

Sedan Socialmedicinsk tidskrifts start 1924 har innehållet i varje nummer främst utgjorts av en temadel där ett område belysts ur olika perspektiv och av olika författare. Områden som berörts under 2000-talet är bland annat Folkhälsoutbildning, Stressmedicin, Utsatthet, Empowerment, Våld i relationer, Äldrevård och Resurs fördelning i sjukvården. För varje område utses en eller flera temaredaktörer, en person/er med goda kunskaper inom området och kring vilka författare som kan tänkas medverka med för tiden och området aktuella bidrag. Utöver temats artiklar publiceras granskade originalartiklar, debattartiklar, bokrecensioner och presentationer av nya avhandlingar.

Under 2000-talet har Socialmedicinsk tidskrift genomgått en ”varlig” förnyelse av format och layout. Som en del i denna förnyelse byttes det tidigare kännetecknande orangea omslaget mot ett vitt med orangea inslag och smt fick sin första hemsida. Denna hemsida var då ett nytt sätt att informera omvärlden om smts kommande nummer och locka nya läsare och författare till tidskriften. Under hösten 2008 beslutade tidskriftens styrelse att utöka tillgängligheten till smt på Internet ytterligare och då framförallt med fokus på innehållet i numren. Tidskriften hade tidigare enbart funnits i pappersform, men i och med att läsekretsen i allt större omfattning hämtade information via Internet beslutades att även smt skulle finnas tillgänglig online. Ett beslut som innebar att tidskriften skulle få en ny hemsida där potentiella läsare och författare lätt skulle kunna använda sidans funktioner för att läsa eller skicka in artiklar.

 

Sektionspolicies

Ledare (endast för Temaredaktörer)

Observera att endast temaredaktörer kan inkomma med ledare.

Ej kontrollerade Bidrag mottas Kontrollerade Indexerad Ej kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Forskning och teori

Under denna sektion publiceras fristående originalartiklar som sakkunniggranskats.

Till denna sektion kan alla författare som vill publicera sig i smt insända manuskript.

Kontrollerade Bidrag mottas Kontrollerade Indexerad Kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Avhandlingspresentationer

Redaktörer
  • Bo Haglund
Kontrollerade Bidrag mottas Ej kontrollerade Indexerad Ej kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Debatt

Redaktörer
  • Jan Halldin
Kontrollerade Bidrag mottas Kontrollerade Indexerad Ej kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Recensioner

Kontrollerade Bidrag mottas Ej kontrollerade Indexerad Ej kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Övrigt

Inom denna sektion publiceras enbart annonser, information, minnesord m.m.

Redaktörer
  • Hanna Fjällman
Kontrollerade Bidrag mottas Ej kontrollerade Indexerad Ej kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Krönika

Här publiceras endast krönikor.

Redaktörer
  • Bo Haglund
Kontrollerade Bidrag mottas Ej kontrollerade Indexerad Ej kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Tema: Ledarskap och hälsa

Temaredaktör: Töres Theorell och Andrea Eriksson

Redaktörer
  • Andrea Eriksson
  • Töres Theorell
Kontrollerade Bidrag mottas Kontrollerade Indexerad Kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Tema: Barnens offentliga utemiljöer och hälsa

Temaredaktör: Cecilia Boldeman

Redaktörer
  • Cecilia Boldemann
Kontrollerade Bidrag mottas Kontrollerade Indexerad Kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Tema: Könat våld - våld i parrelationer

Kontrollerade Bidrag mottas Kontrollerade Indexerad Kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Tema: Kognitiv terapi

Kontrollerade Bidrag mottas Kontrollerade Indexerad Kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Tema: Läkemedelsreformerna

Kontrollerade Bidrag mottas Kontrollerade Indexerad Kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Tema: Barn i risk

Kontrollerade Bidrag mottas Kontrollerade Indexerad Kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd

Tema: Hans Rosling

Kontrollerade Bidrag mottas Kontrollerade Indexerad Kontrollerade Granskad/Sakkunnigbedömd
 

Granskningsprocess

Originalartiklar som skickas in till Socialmedicinsk tidskrift undergår en dubbelblind granskning för att försäkra att det som publiceras i smt är av god kvalitet och passar in med tidskriftens ämnesområde.

När författare skickar in ett manus erbjuds de att föreslå två eller tre granskare som är experter inom området och det ämne manuset berör. Författare bör inte föreslå någon person som har publicerat arbeten tillsammans med huvudförfattare eller medförfattare under de senaste fem åren. Vidare bör författare inte föreslå någon som arbetar på samma institution eller organisation som huvudförfattare eller medförfattare. Författare bör uppge fullständigt namn och e-postadress till föreslagna granskare samt eventuella andra upplysningar av relevans. Redaktören förbehåller sig sedan att fritt välja mellan föreslagna granskare eller andra tänkbara granskare inom området.

Inkomna manus skickas ut elektroniskt för granskning av en oberoende granskare och all korrespondens sköts via e-post. Även om granskningsprocessen påskyndas något av användningen av elektronisk kommunikation så tillämpas en granskningsstandard av hög kvalitet för de manus som skickas in till tidskriften.

Socialmedicinsk tidskrift använder sig av en dubbelblind granskningsprocess där både författare och granskare är dolda för varandra. Granskare meddelas om författares identitet först efter att ett manus har godkänts eller blivit refuserat, medan granskarens identitet förblir okänd om inte granskaren själv väljer att kontakta författaren och avslöja sin identitet vid ett senare tillfälle.

Granskare ombeds att göra en bedömning kring ett antal frågor som berör manusets vetenskaplighet och formella aspekter samt utifrån originalitet och aktualitet. All relevant information från granskningen skickas sedan vidare till författaren/na. Granskare har sex möjliga alternativ för varje artikel:

  1. Manuset accepteras (d.v.s. inget behov för vidare revidering)
  2. Manuset accepteras efter revidering ( d.v.s. manus accepteras under förutsättning att författaren gör föreslagna revideringar)
  3. Manuset bör revideras och skickas in på nytt (d.v.s. manuset bör revideras efter föreslagna förändringar och skickas in på nytt för en ny granskning och bedömning)
  4. Manuset bör skickas till annan tidskrift (d.v.s. manuset passar bättre hos en annan tidskrift)
  5. Manuset refuseras (d.v.s. manuset uppnår inte den standard som tidskriften kräver)
  6. Se kommentarer (används om granskaren inte kan välja från någon av ovanstående alternativ)

Vidare kan manus komma att refuseras direkt av chefredaktören eller redaktionen om det bedöms ligga utanför tidskriftens ämnesområde, vara av låg vetenskaplig kvalitet eller inte uppfylla författarriktlinjerna.

Vid granskning bedömer granskare manusets innehåll och dess format. Det kan innebära att granskare föreslår revideringar kring såväl presentation och argumentation kring data samt avsaknad av data som revideringar av språklig karaktär. För att underlätta för en snabb publicering har författare fyra månader på sig att revidera av manuset. Om ett reviderat manus skickas in efter fyra månader betraktas det som ett nytt manus.

 

Publiceringsfrekvens

Socialmedicinsk tidskrift är en tidskrift på svenska med flervetenskaplig inriktning. SMT utkommer 6 gånger per år och fokuserar på olika tema med socialmedicinska, folkhälsovetenskapliga och sociala frågor i fokus.

 

Open Access Policy

Socialmedicinsk tidskrift publiceras i form av Open Access och är därför fritt tillgänglig för vem som helst att läsa och ladda ner samt att kopiera och distribuera i utbildningssyfte. Då tidskriften ger ut temanummer kommer artiklar som skickas in till tidskriften publiceras som delar av olika temanummer. Temanummer kommer att publiceras online i samband med att den tryckta upplagan av samma nummer ges ut. När artiklar publiceras online kommer artikeln att tilldelas ett DOI-nummer (Digital Object Identifier) vilket gör att den blir sökbar och möjlig att citera.

Den form av Open Access som Socialmedicinsk tidskrift använder förutsätter att produktionskostnaderna för att publicera artiklar och temanummer täcks av publiceringsstöd från olika institutioner och organisationer. För att ge publiceringsstöd till Socialmedicinsk tidskrift eller diskutera frågor kring publiceringsstöd - kontakta Redaktionen redaktionen@socialmedicinsktidskrift.se.

Socialmedicinsk tidskrift finns tillgänglig både via tidskriftens hemsida www.socialmedicinsktidskrift.se och via internationella sökmotorer som Google Scholar. Se även sektionen om upphovsrätt.

I enlighet med modellen för Open Acces bibehåller författare upphovsrätten till artikeln med vissa undantag, se sektionen om upphovsrätt.

 

Arkivering

SMT använder sig av LOCKSS för att skapa ett arkiveringssystem hos deltagande bibliotek vilket möjliggör för dessa bibliotek att skapa ett permanent arkiv av tidskriften och därigenom garantera tillgång.

 

Teman i SMT

Teman i Socialmedicinsk tidskrift
Innehållet i varje nummer av Socialmedicinsk tidskrift utgörs till största del av en temadel, där olika författare berör numrets tema på olika sätt. Numrets tema är med andra ord tongivande för såväl merparten av innehållet som framsida och titel. Områden som berörts under 2000-talet är bland annat Missbruk, EU-migranter, Folkhälsoutbildning, Stressmedicin, Utsatthet, Särbegåvning, ADHD, Empowerment, Våld i relationer, Äldrevård, Stroke hos yngre och Resursfördelning i sjukvården. För att ett tema ska bli publicerat i smt gäller som regel att det är aktuellt, sprider kunskap om nya eller befintliga fenomen i samhället, bidrar med kunskap som är av nytta för en bred publik dvs såväl forskning som praktiska erfarenheter samt berör tidskriftens inriktning. Vilka teman som är av intresse att publicera i smt avgörs av chefredaktören, Bo JA Haglund i samråd med smts styrelse.

För varje tema utses en eller flera temaredaktörer som ansvarar för innehåll i och den första hanteringen av artiklarna. Temaredaktör kan en person bli genom att själv kontakta redaktören med förslag på aktuella områden eller genom att bli tillfrågad av redaktören. Rollen som temaredaktör kräver att personen i fråga har goda kunskaper inom temaområdet och kring vilka författare som kan tänkas medverka med för tiden och området aktuella bidrag. När en person utsetts av redaktören till temaredaktör har denna person ansvar för att granska samtliga artiklar i temadelen, skriva en ledare till temanumret samt ge förslag på titel och framsida för det aktuella numret.

Se även Riktlinjer för Temaredaktörer

Temadelen i ett nummer omfattar som regel cirka åtta artiklar och en ledare författad av numrets temaredaktör/er. Antalet artiklar kan variera och vissa temaredaktörer har även önskemål om att specifika recensioner eller avhandlingspresentationer ska publiceras i numret. Vidare kan även önskemål förekomma om ett debattavsnitt kopplad till numrets tema. Samtliga önskemål diskuteras med redaktören, vilken tillsammans med redaktionen har kontakt med temaredaktörerna under numrets produktion.

Författare till en temaartikel blir en person genom att antingen bli tillfrågad av en temaredaktör eller bli rekommenderad av redaktionen till temaredaktören. Temaförfattare följer de anvisningar som finns angivna under författarriktlinjer för Temaartiklar och använder precis som andra författare hemsidans onlinesystem för att skicka in sin artikel; Sektion: 'aktuellt tema'

 

SMT historik

Bakgrund
Socialmedicinsk tidskrift startades år 1924 av kvinnoläkaren Waldemar Gårdlund som ett helt privat projekt. Gårdlund ägde själv tidskriften och den finansierades bl.a. av reklamintäkter. Gårdlund var själv privatpraktiker och till sin hjälp som redaktör hade han en annan uppburen praktiker från huvudstaden, Carl Bernhard Lagerlöf.

År 1928 övertogs Socialmedicinsk tidskrift av Sveriges läkarförbund i vars ägo tidskriften stannade fram till 1943 då nybildade Social-Medicinsk Tidskrifts Aktiebolag inträdde som ägare. Bakom aktiebolaget stod Sveriges läkarförbund tillsammans med ett antal delföreningar. År 1966 bildades Stiftelsen Socialmedicinsk tidskrift som tog över tidskriften. Professorer inom socialmedicin och medicinsk rehabilitering ingick i styrelsen, från 1970 också representanter från Föreningen Sveriges socialchefer.

Den anmälan som inleder det första numret i februari 1924 säger att tidskriften ”vill göra ett försök att bilda en litterär föreningspunkt för alla dessa olika socialt intresserade, som i ett eller annat avseende ha någon kontakt med sjuk- och hälsovård” [1]. Tidskriften beskrivs två år efter start på följande sätt i det då just utgivna 38 supplementbandet av Nordisk familjebok:
Socialmedicinsk tidskrift, organ för sjuk- och hälsovård, afser att meddela upplysning i social medicin både åt läkarkåren och åt allmänheten och behandlar allehanda sociala frågor, för hvilkas lösning medicinsk sakkunskap är af nöden, t.ex. sjukförsäkring, sjukhusbyggnader – deras tidsenliga anordnande till rimliga pris – de civila läkarnas ställning, Röda-kors-angelägenheter mm.”[2]

Under de första åren utkom också ett särskilt ”meddelandeblad” som bilaga till tidskriftens häften, ”endast avsett för dem av tidskriftens prenumeranter, som äro läkare”. Här fanns ett mer vetenskapligt innehåll med fokus på den praktiserande läkarens verksamhet. Det första bladets första artikel har följaktligen rubriken ”Vilka kliniska laborationer äro aktuella för den praktiserande läkaren?” [3]

Under de första åren av Socialmedicinsk tidskrifts verksamhet återkom man gång på gång till de privatpraktiserande läkarna och deras villkor, särskilt praktikerna i Stockholm. Kritiken av sjukhusbyggande och av Karolinska institutet i synnerhet och dess rektor bottnade i att allt detta gynnade utvecklingen av en ”kommunalisering” av läkaryrket, dvs. läkare anställda i det allmännas tjänst. För många kan det te sig underligt att tidskriften 1928 övertogs av läkarförbundet, men med tanke på tidskriftens hållning i praktikerfrågan och det förhållande att tidskriftens grundare också var initiativtagare till Sveriges praktiserande läkares förening är kanske inte detta så underligt. Socialmedicinsk tidskrift var i sin begynnelse inte densamma som den senare skulle komma att bli.

Hur gick det med akademin?
Socialmedicinsk tidskrift bildades låg betoningen på praktiska frågor. Ännu i en ledare från 1953 skriver redaktören att man vill ”publicera goda redovisningar för den praktiska erfarenhet, som undan för undan vinnes av skilda kategorier socialarbetare inom det stora sjuk- och socialvårdsfältet (läkare, sjuksköterskor, kuratorer, socialtjänstemän av alla slag). Samtidigt vill redaktionen genom referat och recensionsspalter söka åstadkomma en lätttillgänglig översikt över den socialmedicinska utvecklingen inom och utom landet” [6]. Det handlande om att redovisa erfarenheter, studier och nya verksamhetsformer på fältet.

Från slutet av 1950-talet växte den akademiska socialmedicinen fram i Sverige. De två första professurerna inrättades 1958. I samband med att tidskriften år 1966 övergår i stiftelseform poängterar redaktören Erik Husmark i en osignerad ledare att detta har samband med att det nu gäller att bereda plats även för den akademiska socialmedicinen: ”Med hänsyn till den utveckling av de akademiska institutionerna står inför har det befunnits angeläget att anpassa denna tidskrift till att vara ett lämpligt och oberoende organ för deras behov av publicitet” [7]. Det var då förstås lämpligt att erbjuda de socialmedicinska professorerna plats i styrelsen för tidskriften.

Huruvida detta förändrade tidskriftens profil kan diskuteras. Då som nu handlade akademisk meritering i stor utsträckning om att nå en internationell publik. Socialmedicinsk tidskrifts läsekrets var i första hand hantverkare med närhet till sjukvård och socialtjänst. De temanummer som kom att bli redaktören C-G Westrins särskilda kännemärke kan kanske sägas vara försök att inför en bredare publik sammanfatta vetenskapliga rön inom olika områden. Betoningen har legat på administrativ medicin och förebyggande medicinsk verksamhet [8].

Så sent som 1976 kunde man läsa en artikel i smt helt på tyska (tidigare hade även några texter på franska publicerats). Artikeln ifråga var skriven av Kurt Winter; flykting i Sverige under andra världskriget men efter återkomsten till Östtyskland professor i socialmedicin [9].

Socialmedicinsk programdiskussion
Socialmedicinsk tidskrift har haft en viktig roll som ett forum för programdiskussioner kring socialmedicin som ämne och dess tillämpning inom olika verksamheter. Flera faktorer i ämnets karaktär har lyfts fram som motiverar en sådan fortlöpande diskussion, såsom den tvärvetenskapliga inriktningen (18), behovet av teoriutveckling(19) samt vikten av att hitta lämpliga former för den praktiska socialmedicinen (20).

I början av 1970-talet diskuterades införandet av socialmedicin som en medicinsk specialitet. I debatten framfördes att det som förenat socialmedicinarna mer varit det innehåll som givits socialmedicin som undervisningsämne än innehållet i socialmedicinarnas arbete (21). I smt publicerades förslag på hur en specialitet i socialmedicin skulle kunna utformas baserad på ett utredningsarbete inom Svensk socialmedicinsk förening (22). Några år senare –1975 – blev socialmedicin en medicinsk specialitet i Sverige.

I skiftet mellan 1980- och 1990-talen intensifierades programdiskussionen inom Svensk socialmedicinsk förening och smt på nytt. Arbetet ledde fram till ett program för Socialmedicin inför 1990-talet som publicerades i smt 1991 (23). Syftet med programmet var att ge ett underlag för socialmedicinska institutioners och avdelningars framtida arbete samt att tydliggöra den socialmedicinska kompetensen och dess användningsområden. Programmet tog sin utgångspunkt dels i de socialpolitiska och hälsopolitiska strävanden som legat bakom framväxten av socialmedicin, dels i de vetenskapliga motiven för att studera samspelen mellan samhälle, hälsa och vård.

Såväl kompetensområden som verksamhetsfält för socialmedicin behandlades. Tre kompetensområden som vuxit sig starka under de senaste decennierna beskrevs: Epidemiologi, hälso- och sjukvårdsforskning och folkhälsoarbete. Dessa kompetensområden bedömdes kunna vara centrala för de framtida uppgifterna inom forskning, utbildning och ”socialmedicinsk praktik”. Vad gäller den praktiska socialmedicinen framhöll man att utformningen måste bero på lokala behov och förutsättningar, och exempel gavs från tre huvudområden; planering och utvecklingsarbete, folkhälsoarbete och klinisk socialmedicin.

Utdrag ur artikeln ”Åttio socialmedicinska år” av Ragnar Westerling och Urban Janlert, publicerad i smt nr 3, 2004

Litteratur:
1. Anmälan. Socialmedicinsk tidskrift 1924;1(1-2):1–2.
2. Socialmedicinsk tidskrift, uppslagsord i Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Stockholm: Nordisk familjeboks förlag, 2a upplagan, bd 38, spalt 417.
3. Social-medicinsk tidskrifts meddelanden till Sveriges praktiserande läkare. Nr 1–2, februari 1924.
6. En tidskrift och dess uppgift. Socialmedicinsk tidskrift 1953;13(1):1.
7. Omläggning och upprustning. Socialmedicinsk tidskrift 1966;43(1):2–3.
8. Westrin C-G. Socialmedicinsk tidskrift 1967–2001. Reflektioner inför ett vaktombyte. Socialmedicinsk tidskrift 2001;78(6):553–558.
9. Winter K. Zum Morbiditätswandel. Socialmedicinsk tidskrift 1976;53:343.
18. Nyström S. Ett fackligt program för socialmedicin behövs! Socialmedicinsk tidskrift 1982;59:292–295.
19. Diderichsen F. Janlert U. Socialmedicinsk teori. Socialmedicicnsk tidskrift 1982;59:296–301.
20. Westrin C.G.Socialmedicinens praktiska och kliniska förankring. Socialmedicinsk tidskrift 1973;50:214–215.
21. Allander E. Socialmedicin som specialitet. Bakgrund och ett förslag. Socialmedicinsk tidskrift 1973;50:222–227.
22. Nyström S. Frågan om socialmedicin som specialitet. Socialmedicinsk tidskrift 1973;50:216–221.
23. Svensk socialmedicinsk förenings program för socialmedicin inför 1990-talet. Socialmedicinsk tidskrift 1991;68:182–188.

 

Annonsering

En annons i Socialmedicinsk tidskrift når många olika grupper av intresserade och medvetna läsare. Som annonsör finns det möjlighet att annonsera både i tidskriften och på hemsidan.

Genom att många av prenumeranterna är bibliotek och institutioner når tidskriften ut till en avsevärt bredare läsekrets än vad som indiceras av antalet prenumeranter. Bland dessa läsare finns allmänhet, tjänstemän i kommuner och landsting, politiker, personer som arbetar inom socialtjänst, vård och omsorg, studenter och forskare vid universiteten m fl.

Annonspriserna för annons i tidskriften år 2017 följer nedan, moms och eventuella kostnader för sättning och repro tillkommer:

  • Helsida baksida omslag 165 x 242 mm 7000kr
  • Helsida insida av omslag 5000kr
  • Helsida inlaga 4000kr
  • ½ sida 3500kr
  • ¼ sida 2000kr

För tryckta annonser kan 4-färg fås på omslaget mot kostnadstillägg. Normalt trycker vi inlagan i svart och omslaget i svart + dekorfärg.

Sedan januari 2010 erbjuder vi även möjligheter till annonsering på hemsidan. För detaljer kring placering av webbannons kontakta redaktionen. Priser nedan:

  • Liten annons, 500 kr/vecka + moms
  • Liten annons, 1500 kr/månad + moms

För information om placering av annonser på hemsidan kontakta redaktionen på nedanstående e-postadress.

För frågor om och beställning av annons i tidningen eller på hemsidan – kontakta: redaktionen@socialmedicinsktidskrift.se

 

Prenumerera på eller Beställa den tryckta tidskriften

Prenumerera
SMT erbjuder möjligheten att prenumerera på den tryckta upplagan av tidskriften, som utkommer 6 gånger per år och skickas direkt till dig per post. Genom att prenumerera på den tryckta tidskriften kan du tack vare tidskriftens behändiga format lätt ta den med dig och läsa under pendlingen till arbetet, på resan eller sittandes bekvämt i favoritstolen. Att läsa den tryckta versionen kan också ge en mer ingående förståelse för området då det är lätt att bläddra mellan de olika artiklarna och temaredaktörens tanke med hur de olika artiklarna ordnats för att ge läsaren bästa möjliga insikt framgår tydligare. Det är inte bara individer som prenumererar på tidskriften, utan även arbetsplatser, institutioner och organisationer uppskattar den tryckta versionen och lägger ut den i fikarummet för att på så sätt sprida aktuell kunskap till medarbetarna. Vidare uppskattar även biblioteken den tryckta upplagan då den kan göras tillgänglig för studenter och lagras i deras arkiv.

Intäkterna från samtliga prenumerationer används för att täcka kostnaderna för det redaktionella arbetet med bland annat skapande och utgivning av nya temanummer.

Prenumerationerna löper per helår med start från årsskiftet och priserna är:

År 2017
Helår inom Sverige 600 kr (SEK)

Helår student/doktorand inom Sverige 395 kr (SEK)

Helår inom Europa 750 kr (SEK)

Helår sjukhus/företag/bibliotek 900 kr (SEK)

Helår myndigheter/universitetsbibliotek/landsting/kommuner 1 500 kr (SEK)

Medlemmar i SSF 540 kr (SEK)

Önskar du prenumerera på den tryckta tidskriften – kontakta Redaktionen (redaktionen@socialmedicinsktidskrift.se) och uppge följande i e-postmeddelandet:

  • Vilken typ av prenumeration som önskas
  • Prenumerantens namn
  • Leveransadress
  • Eventuell fakturaadress
  • E-postadress

Beställa lösnummer
Det går även att beställa enstaka eller flera lösnummer av tidskriften. I lager finns tryckta exemplar från år 2000, men vissa nummer har varit så populära att de tyvärr tagit slut. Skulle du efterfråga ett sådant nummer meddelar vi dig detta vid beställning.

Priser år 2017
Ett tryckt exemplar kostar 150 kronor (SEK), porto tillkommer.

Är du intresserad av att beställa? Kontakta i så fall Redaktionen redaktionen@socialmedicinsktidskrift.se och uppge följande i e-postmeddelandet:

  • Vilket/vilka nummer som önskas (titel, nummer, volym och år)
  • Antal exemplar som önskas (av respektive nummer)
  • Beställarens namn
  • Leveransadress
  • eventuell Fakturaadress
  • E-postadress

© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!